Det är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som på uppdrag av regeringen analyserat riskerna med utländskt ägande i grund- och gymnasieskolan.

Mer specifikt handlar det om riskerna vad gäller möjligheten att påverka undervisningen och därmed eleverna i en riktning som strider mot svensk demokratisyn. Uppdraget gavs av den tidigare regeringen.

Och det finns risker, konstaterar forskarna bakom rapporten. Det finns sårbarheter som kan exploateras av en utländsk ägare med antagonistiska syften.

Visserligen är sannolikheten för att utländska skolkoncerner skulle söka sig till Sverige förhållandevis låg. Men det är möjligt, skriver rapportförfattarna. Det är också möjligt att friskolor inte kommer att omfattas av en aviserad lag om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar.

Också svenska ägare

Rapportförfattarna påpekar att risker för antagonistiska aktörer också finns bland svenska skolhuvudmän. Det är med andra ord det svenska friskolesystemet, med dess lagar och tillsyn, som skapar sårbarhet.

Det finns en rad exempel på personer i kretsen av svenska friskoleägare som bedömts som hot mot rikets säkerhet, som haft samröre med en terrororganisation eller som skickat skolans pengar till utländska partier eller organisationer. FOI pekar också på fall där svenskägda friskolor utsatt elever för religiös påverkan.

Hos andra myndigheter

Enligt FOI finns det flera svagheter i systemet. När det gäller skollagen är den en ramlagstiftning som ger utrymme för olika tolkningar, och det kan vara svårt för Skolinspektionen att bevisa att en skola tummat på de demokratiska värderingarna i undervisningen.

Skolinspektionen saknar också den kompetens som skulle behövas för att identifiera uppenbart olämpliga aktörer. Den kompetensen finns hos Säkerhetspolisen, polisen och Finansinspektionen, men dessa har sina egna tillsynsområden och prioriteringar.

FOI pekar också på svårigheterna med att identifiera nationalitet på ett skolföretags ägare. Exempelvis bygger Bolagsverkets rapportering på självrapportering.