När pandemin bröt ut våren 2020 hörde högskoleprovet till de verksamheter som plötsligt fick hitta nya former för att kunna genomföras.

Det skedde, men inte utan trassel och konflikt. UHR beslutade nämligen – efter samråd med lärosätena – att ställa in provet våren 2020, och ville också ställa in provet hösten samma år.

Men regeringen satte ned foten och ville se ett höstprov med begränsat antal deltagare. Så blev det, sedan regeringen tillsatt en nationell provsamordnare.

Nationellt ansvar

På tisdagen överlämnade Peter Honeth, som också haft rollen som nationell samordnare, sitt förslag till hur högskoleprovet bör vara organiserat framöver till högskoleminister Matilda Ernkrans (S).

Kort innebär det att det delade ansvaret mellan UHR och de 21 berörda lärosätena ersätts av ett samlat ansvar för UHR.

En viktig grundprincip är dock att provet ändå är en gemensam uppgift, där lärosätena fortsatt ska bistå UHR, säger Peter Honeth.

– Erfarenheterna från pandemin och tidigare talar tydligt för att man behöver samla det nationella ansvaret hos en myndighet, men lärosätenas roll är självklart väldigt viktigt. Det är de som de facto kan se till att provet ges.

Höjd avgift

Utredningen föreslår även att anmälningsavgiften för högskoleprovet som genomförs i Sverige ska höjas till 550 kronor, och för genomförande utomlands till 800 kronor.

Anmälningsavgiften var tidigare 450 kronor.

– I princip varje år de senaste åren har provet gått med underskott. Vi tycker att en viss försiktig höjning skulle vara rimligt, säger Honeth.

Ett annat förslag är att den beslutade åldersgränsen på 18 år som träder i kraft den 1 januari 2022 bör ligga fast. Tidigare har det inte funnits någon åldersgräns, förutom under pandemin då det infördes en 19-årsgräns för att begränsa antalet deltagare.

Klumpigt utskick

Det föreslås därtill att UHR ska få i uppdrag att påbörja en digitalisering av högskoleprovet. Det skulle kunna förenkla den tunga hantering som det innebär att genomföra provet, enligt utredaren.

– Det är en klumpig väg att skicka ut alla dessa provblanketter, sprida dem över hela landet och dessutom kunna göra det på ett sätt som inte riskerar fusk och rättssäkerheten. Så det är en betydande förenklingsmöjlighet, säger Honeth.

Han föreslår också att UHR samarbetar med bland andra Skolverket, som förbereder en digitalisering av de nationella proven i grund- och gymnasieskolan.

Även Matilda Ernkrans (S) ser fördelar med ett digitaliserat prov.

– Jag förstår att det finns med i utredningen, det hade nästan varit lite konstigt om det inte berördes, med tanke på vad vi har gått igenom under pandemin, säger hon.

Utredningen går nu ut på remiss.

– Det här är en viktig utredning som jag känner mig väldigt övertygad om kommer ha stor nytta för framtiden, säger Ernkrans.