Framtida lärarbrist skrivs ned kraftigt

Då, 2019, var beskedet att det skulle saknas 45 000 behöriga lärare i början av 2030-talet.

Nu, 2021, är till och med Skolverket överraskat.

– Det är klart att vi blev förvånade över att det minskat så mycket, säger Anders Duvkär, enhetschef vid Skolverket, till TT.

Mindre kullar

Den främsta förklaringen till att bristprognosen nu skrivs ned är att barn- och elevkullarna väntas bli mindre. Det är alltså först och främst demografin som styr.

Skolverkets prognos baseras på SCB:s befolkningsframskrivning från i år. Och i den framskrivningen har större förändringar skett i antagandena om såväl invandring som fruktsamhet, alltså barnfödande. Från beräkningar om ett ökat antal barn och ungdomar beräknas nu antalet minska. Följden blir ett minskat lärarbehov.

Differensen är stor: Antalet barn och ungdomar i åldern 0–18 år bedöms vara nästan 190 000 färre år 2033 i den senaste befolkningsframskrivningen, än i den som användes i föregående lärarprognos.

Påverkar eleverna

Men även om lärarbristen ser ut att bli väsentligt mindre är den fortfarande ett påtagligt problem, säger Anders Duvkär.

– Vi som statlig myndighet och huvudmännen måste ta lärarbristen på allvar. Visserligen är det positivt att det inte kommer att saknas lika många lärare, men det är ändå så pass många behöriga lärare som saknas att det påverkar barnen och eleverna.

Lärarbehovet är som störst de närmaste åren fram till 2025. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9.

Som tidigare finns det största rekryteringsbehovet i de tre storstadsregionerna, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Störst relativt behov – i förhållande till dagens lärarkår – finns på Gotland medan det minsta lärarbehovet finns i Blekinge och Västernorrland.

Långsiktig strategi

För att mota lärarbristen skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva utexamineras varje år.

Därutöver måste alla berörda parter – myndigheter, huvudmän och fack – ta sitt ansvar för att stärka läraryrkets attraktivitet, säger Anders Duvkär. Han nämner Talis, en internationell undersökning som visat att 90 procent av de tillfrågade svenska lärarna är nöjda med sin yrkesroll.

– Tyvärr kommer det inte fram i medier, allt positivt som sker. Men det handlar också om att huvudmännen måste arbeta strategiskt och långsiktigt med rekrytering. Det handlar också om att arbetsmiljön i skolan måste förbättras, säger Anders Duvkär.

På den sistnämnda punkten får han medhåll av Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

– Lärarbristen har aldrig berott på att yrket inte lockar. Det finns inget mer betydelsefullt man kan ägna sig åt. Bristen beror på de bristande förutsättningarna. Det är bedrövligt att vi som valt läraryrket med stolthet måste betala med vår hälsa. Det finns inga genvägar. Det handlar om minskad arbetsbelastning och ökad autonomi.

"Mindre moln"

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att prognosen är glädjande.

– Den väldigt stora lärarbristen som varit ett jättestort moln är nu ett lite mindre moln.

Ekström konstaterar att läraryrket ser ut att locka fler.

– Vi har ju ökat antalet platser på lärarutbildningen, fler nyutexaminerade börjar som lärare och ser vi till Talis har läraryrkets attraktivitet ökar. Det är bra, eftersom vi fortfarande måste öka antalet utbildade lärare. Jag är övertygad om att vi går i land med det, säger Anna Ekström.

Johanna Jaara Åstrand är inte lika övertygad:

– Även om vi kan se en svag ökning av antalet sökande till lärarutbildningen är genomströmningen fortfarande alldeles för låg.

Skolverket skriver i prognosen att det är viktigt att det finns snabba och flexibla vägar in i läraryrket, exempelvis via kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Regeringen planerar en kortare KPU, på ett år, men lärosätena befarar att utbildningen blir för summarisk.

– Prognosen visar att vi måste vända på alla stenar för att få fler välutbildade vuxna med akademisk examen som kan undervisa i våra klassrum. Hur denna KPU ska se ut får vi återkomma till, men regeringen har avsatt pengar till en försöksverksamhet, säger Anna Ekström

TT: Så du utesluter inte att modellen kan bli en annan än den som föreslagits?

– Vi har inte givit besked ännu hur försöksverksamheten ska se ut. Det beskedet kommer när vi är färdiga med det, säger Anna Ekström.

Rättad version: I en tidigare version beskrevs de regionala skillnaderna felaktigt som gällande lärarbrist. Avser rekryteringsbehov.