Förbundet reagerar alltså skarpt på det lagförslag som statsminister Magdalena Andersson (S) och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) presenterade på torsdagen.
– Vi tycker att det är ansvarslöst av regeringen att gå ut med ett sådant förslag. Det framkom väldigt tydligt att man inte kunde svara på frågorna vilka konsekvenserna skulle bli, säger Ulla Hamilton, förbundets vd.
Medan skolministern inte ser någon risk för friskolenedläggningar till följd av förslaget har Ulla Hamilton en helt annan bild.
– Det finns absolut en risk. (Utbildningsminister) Anna Ekström har tidigare sagt att avdraget skulle handla om cirka 8,5 procent av skolpengen. Det innebär en risk för att friskolorna inte får ihop ekonomin.
TT: Menar du att varenda friskola i landet riskerar att försvinna?
– Det finns ju en risk för det. Det beror på vilka effekterna blir, säger Ulla Hamilton.
Invänta granskning
Riksrevisionen meddelade förra veckan att den ska granska skolpengen. Ulla Hamilton säger att regeringen åtminstone hade kunnat vänta in revisionens granskningsresultat.
Å andra sidan bedömer hon att regeringen inte får igenom lagförslaget i riksdagen.
– Nej, det tror jag inte. Det rimliga är att de andra partierna säger “låt oss vänta på vad Riksrevisionen kommer fram till i sin analys och därefter ta ställning”, säger Ulla Hamilton.
Idéburna skolors riksförbund, som samlar icke-vinstdrivande friskolor, välkomnar regeringens inriktning.
– Vi välkomnar att den vill ta kontroll över välfärden och försöka få grepp om marknadiseringen av skolan, säger förbundets ordförande Håkan Wiclander.
Men den metod regeringen valt slår fel. Kommunens övergripande ansvar är en sak, men kan inte leda till att skolor ska få olika mycket resurser, fortsätter han.
– Vi tycker definitivt att kommunens ekonomistyrning behöver fungera, så att den kan ta sitt utbudsansvar. Men att skära av den pengen på verksamhetsnivå, så att kommunala skolor ska ha en peng och fristående skolor en annan - det är ett feltänk, säger Håkan Wiclander.
"Goda vinstmarginaler"
Carin Lidman (S), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås kommun, stödjer lagförslaget.
– Kommunerna har ju ett helhetsansvar och måste ha en beredskap för att kunna ta emot alla elever, vilket inte friskolorna har.
Carin Lidman tror heller inte att omfördelningen kommer leda till att friskolor tvingas lägga ner.
– Jag tror inte att det kommer påverka friskolorna i Västerås särskilt mycket, det är mitt intryck. De flesta tillhör stora koncerner och de har ju goda vinstmarginaler, säger hon.
Svårt att bedöma
Sara Wettergren (L), skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Malmö, säger att det är svårt att säga vad förslaget innebär för kommunens ekonomi eftersom en relativt liten andel av grundskolebarnen i Malmö, cirka 15 procent, går i friskolor.
Samtidigt menar Sara Wettergren att en sänkt skolpeng kan bli ett hårt slag mot friskolorna i Malmö.
– Vi har många små idéburna friskolor och de har det redan tufft ekonomiskt med det grundbelopp de får idag. Och om friskolor lägger ner måste vi som är huvudman ta emot eleverna vilket ökar kraven på oss, även om vi blir kompenserade ekonomiskt, säger Sara Wettergren.
Hon tycker även att regeringens förslag lägger för mycket ansvar på kommunerna som själva ska beräkna hur mycket de ska sänka pengen till friskolorna. Det kan också kan späda på ojämlikheterna inom den svenska skolan, ifall kommunerna drar av olika mycket, befarar Sara Wettergren.
– Redan idag har vi problem med att olika kommuner har olika stora resurser för skolorna, och så kommer det bli i ännu högre grad om kommunerna själva ska bestämma vad som är skäligt att dra av, säger hon.