Granskning: Rektorer har dålig koll på betygen

Prestigeskolan Campus Manilla gymnasium i Stockholm får kritik av Skolinspektionen för att den inte kan förklara elevernas höga betyg. Samma kritik riktas också mot ytterligare 17 gymnasieskolor runt om i landet.

Ett resultat på nationella proven, ett annat besked i betyget. På ett urval granskade skolor kan rektorerna inte förklara varför. Arkivbild.

Ett resultat på nationella proven, ett annat besked i betyget. På ett urval granskade skolor kan rektorerna inte förklara varför. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Utbildning2023-03-15 05:30

Det har länge varit känt att betygssättningen i landets skolor inte är rättvis. Vissa skolor tenderar att sätta högre betyg än vad nationella prov visar att eleverna faktiskt kan. Syftet med de nationella proven är just att skolorna ska kunna kalibrera sina betyg utifrån en nationell måttstock.

Mot den bakgrunden genomför Skolinspektionen en granskning av rektorers arbete för att säkra rättvisa betyg. Granskningen omfattar 30 gymnasieskolor, både kommunala och privata, som tidigare upprepade gånger haft avvikelser i kursbetygen jämfört med resultaten på de nationella proven.

En av de skolor som nyligen fått kritik är Campus Manilla gymnasium på Djurgården i Stockholm med 260 elever. Skolans namn klingar möjligen bekant eftersom kronprinsessparets barn går i dess grundskola.

Kan inte förklara

Enligt Skolinspektionen kan gymnasiets rektor inte förklara varför de nationella proven ofta visar en sak, och betygen en annan. Ett exempel: Vårterminen 2019 var andelen elever med högre kursbetyg än provbetyg 48 procent i matematik 2B och 84 procent i matematik 3C. Förra året var avvikelserna stora i samtliga kurser med nationella prov.

Av granskningen framkommer samtidigt att det förekommer påtryckningar från både elever och föräldrar. Både rektor och lärare uppger att elever ibland insisterar på högre betyg och att det kan vara svårt att stå emot påtryckningar från resursstarka vårdnadshavare.

– Vi får ta till oss kritiken vad gäller analysen kring avvikelser. Det behöver vi så klart jobba mer med, säger skolans rektor Robert Mellander.

Men han ser inte en risk för att skolan sätter glädjebetyg:

– Jag tycker inte det. Skolinspektionen skriver om att det finns påtryckningar som kan vara ett problem, men tycker inte att det problemet lyftes så mycket från vår sida som Skolinspektionen säger i sin rapport. Jag har också upplevt att lärarna har en hög kompetens i att sätta rimliga, korrekta betyg.

Inte koll

Utöver Campus Manilla har Skolinspektionen hunnit fatta beslut om 17 gymnasieskolor till. Även de får kritik i varierande grad för att sakna en säker grund för elevernas betyg. Det handlar bland annat om Lundsbergs skola i Storfors kommun, Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå och Prins Wilhelmgymnasiet i Flen.

Granskningsbesluten visar att ingen av de 18 skolledningarna har tagit reda på om avvikelserna mellan provbetyg och kursbetyg är motiverade. En del av dem har inte ens koll på att det finns avvikelser.

– Det är anmärkningsvärt, för det är något de ska känna till och ha kontroll på så att de säkrar att det sätts rättvisa och likvärdiga betyg, säger Ingrid Jacobsson, Skolinspektionens projektledare för granskningen.

Hon understryker att Skolinspektionen i den här granskningen inte bedömer om betygen är motiverade eller inte. Granskningen svarar alltså inte på om det faktiskt satts glädjebetyg. Men har skolledningarna inte koll så ökar risken för orättvist höga betyg.

– Det är klart att det finns en risk för orättvisa betyg när det är så här, säger Ingrid Jacobsson.

Skolverket involverat

Skolinspektionen gör granskningen på uppdrag av regeringen. Regeringen har nyligen givit Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter som kan stärka skolorna i deras arbete med att sätta rättvisa betyg.

"Betygsinflationen är ett stort problem, och vi vet att den är allra störst i fristående skolor. Det här uppdraget är en av flera åtgärder regeringen gör", säger skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande och aviserar en större utredning.

Skolinspektionen kommer med en sammanfattande rapport med slutsatser i juni.

Fakta: Gymnasieskolor som granskats

De 18 av 30 gymnasieskolor där Skolinspektionen fattat beslut efter sin granskning. Samtliga gymnasieskolor i granskningen har visat ihållande avvikelser i betygssättningen i förhållande till resultaten på de nationella proven mellan läsåren 2014/15 och 2018/19.

Vasaskolan (Gävle kommun)

Oscarsgymnasiet B (Oskarshamns kommun)

Gränsälvsgymnasiet (Övertorneå kommun)

Katedralskolan 3 (Linköpings kommun)

Hultsfred gymnasium, gymnasieenhet 1 (Hultsfreds kommun)

Midgårdsskolan Esmus (Umeå kommun)

Lars Kaggskolan (Kalmarsunds gymnasieförbund)

Johannes Hedberggymnasiet (Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds Universitet)

Nyköpings enskilda gymnasium (Erastos AB)

Thoren Business School Gävle (Thorengruppen AB)

Östra Reals gymnasieskola (Stockholms kommun)

Mälardalens Tekniska gymnasium (Mälardalens Tekniska gymnasium AB)

Prins Wilhelmgymnasiet (Flens kommun)

Sjölins gymnasium Södermalm (Sjölins Gymnasium AB)

Öckerö seglande gymnasieskola (Öckerö kommun)

Lundsbergs gymnasieskola (Stiftelsen Lundsbergs Skola)

Campus Manilla gymnasiet (Campus Manilla Utbildning AB)

Täby Enskilda gymnasium (Täby Enskilda gymnasium AB)

Övriga gymnasieskolor, vars beslut ännu inte är offentliga, är:

NTI gymnasiet Johanneberg, Norra Real (Stockholm), Katedralskolan (Uppsala), ABB Industrigymnasium Västerås, Klara teoretiska gymnasium Göteborg Postgatan, Campeon Frigymnasium (Helsingborg), Europaskolan Strängnäs , Malgomajskolan 1, Rosendalsgymnasiet (Uppsala), Fridagymnasiet, Vänersborg, Kunskapsgymnasiet Norrköping samt Engelska gymnasiet Södermalm (Stockholm)

Källa: Skolinspektionen


Fakta: Kritik från Riksrevisionen

Skollagen säger att elevens resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas när kursbetyget sätts.

Enligt Skolverkets Allmänna råd för betyg och prövning behöver rektorn kunna analysera om det finns avvikelser mellan betyg och nationella provbetyg i olika undervisningsgrupper.

Riksrevisionen genomförde i fjol en granskning som visade att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat. Varken den nya skrivningen i skollagen eller Skolinspektionens granskningar har haft tydlig påverkan. Riksrevisionens uppmaning till regeringen var att låta utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig. En sådan utredning har aviserats av regeringen.

Källa: Skolinspektionen och Riksrevisionen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!