Det har länge varit känt att betygssättningen i landets skolor inte är rättvis. Vissa skolor tenderar att sätta högre betyg än vad nationella prov visar att eleverna faktiskt kan. Syftet med de nationella proven är just att skolorna ska kunna kalibrera sina betyg utifrån en nationell måttstock.

Mot den bakgrunden genomför Skolinspektionen en granskning av rektorers arbete för att säkra rättvisa betyg. Granskningen omfattar 30 gymnasieskolor, både kommunala och privata, som tidigare upprepade gånger haft avvikelser i kursbetygen jämfört med resultaten på de nationella proven.

En av de skolor som nyligen fått kritik är Campus Manilla gymnasium på Djurgården i Stockholm med 260 elever. Skolans namn klingar möjligen bekant eftersom kronprinsessparets barn går i dess grundskola.

Kan inte förklara

Enligt Skolinspektionen kan gymnasiets rektor inte förklara varför de nationella proven ofta visar en sak, och betygen en annan. Ett exempel: Vårterminen 2019 var andelen elever med högre kursbetyg än provbetyg 48 procent i matematik 2B och 84 procent i matematik 3C. Förra året var avvikelserna stora i samtliga kurser med nationella prov.

Av granskningen framkommer samtidigt att det förekommer påtryckningar från både elever och föräldrar. Både rektor och lärare uppger att elever ibland insisterar på högre betyg och att det kan vara svårt att stå emot påtryckningar från resursstarka vårdnadshavare.

– Vi får ta till oss kritiken vad gäller analysen kring avvikelser. Det behöver vi så klart jobba mer med, säger skolans rektor Robert Mellander.

Men han ser inte en risk för att skolan sätter glädjebetyg:

– Jag tycker inte det. Skolinspektionen skriver om att det finns påtryckningar som kan vara ett problem, men tycker inte att det problemet lyftes så mycket från vår sida som Skolinspektionen säger i sin rapport. Jag har också upplevt att lärarna har en hög kompetens i att sätta rimliga, korrekta betyg.

Inte koll

Utöver Campus Manilla har Skolinspektionen hunnit fatta beslut om 17 gymnasieskolor till. Även de får kritik i varierande grad för att sakna en säker grund för elevernas betyg. Det handlar bland annat om Lundsbergs skola i Storfors kommun, Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå och Prins Wilhelmgymnasiet i Flen.

Granskningsbesluten visar att ingen av de 18 skolledningarna har tagit reda på om avvikelserna mellan provbetyg och kursbetyg är motiverade. En del av dem har inte ens koll på att det finns avvikelser.

– Det är anmärkningsvärt, för det är något de ska känna till och ha kontroll på så att de säkrar att det sätts rättvisa och likvärdiga betyg, säger Ingrid Jacobsson, Skolinspektionens projektledare för granskningen.

Hon understryker att Skolinspektionen i den här granskningen inte bedömer om betygen är motiverade eller inte. Granskningen svarar alltså inte på om det faktiskt satts glädjebetyg. Men har skolledningarna inte koll så ökar risken för orättvist höga betyg.

– Det är klart att det finns en risk för orättvisa betyg när det är så här, säger Ingrid Jacobsson.

Skolverket involverat

Skolinspektionen gör granskningen på uppdrag av regeringen. Regeringen har nyligen givit Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter som kan stärka skolorna i deras arbete med att sätta rättvisa betyg.

"Betygsinflationen är ett stort problem, och vi vet att den är allra störst i fristående skolor. Det här uppdraget är en av flera åtgärder regeringen gör", säger skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande och aviserar en större utredning.

Skolinspektionen kommer med en sammanfattande rapport med slutsatser i juni.