"Det som har hänt är att gymnasiebetyg på sina håll har förvanskats till att bli ett slags handelsvara, lockbeten med syfte att dra till sig presumtiva elever", skriver han och pekar på en granskning av Skolinspektionen som visade upprepade avvikelser på vissa skolor mellan gymnasieelevers kursbetyg och deras resultat på nationella prov.

Som ett exempel tar Lars Strannegård upp Campus Manilla i Stockholm där "häpnadsväckande 84 procent" hade högre kursbetyg än nationella provbetyg i matematik 3C.

Om samma högstatusskola rapporterade DN på onsdagen att var femte gymnasieelev misstänks för provfusk.

Handelshögskolan ifrågasätter nu rättvisan i det nationella antagningssystemet. Lars Strannegård frågar sig om elever med glädjebetyg tränger undan andra från deras rättmätiga plats.

Utvecklingen har lett till att Handelshögskolan funderar på att överge det nationella antagningssystemet och göra en egen antagning, rödflagga vissa skolor vars elever får genomgå särskilda antagningstester och utöka diagnostiska prov av elever från skolor som Skolinspektionen uppmärksammat.

"Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin", avslutar Lars Strannegård sitt debattinlägg.