Jan O Jonsson och Carina Mood bemöter i artikeln vad de beskriver som larmrapporter från grundskolor med hög andel elever med utländsk bakgrund, där många av eleverna saknar gymnasiebehörighet.
I en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har Jonsson och Mood följt 5 000 elever födda 1996 från grundskolan till sysselsättning vid 25–26 års ålder.
Rapporten visar att de som i genomsnitt har allra störst problem med att få gymnasiekompetens är de som kommer till Sverige efter att ha fyllt nio år. För dem som anlänt i yngre ålder är skillnaden mot elever med svensk bakgrund liten.
"När svensk skola döms ut", skriver författarna, "handlar mycket i själva verket om att Sverige under lång tid haft hög invandring, med en stor andel elever som anlänt i en ålder då det är svårt att hämta i kapp i skolgången".
I ett längre perspektiv visar sig ett mönster med höga ambitioner och krävande studieval – trots i genomsnitt lägre meritvärden – bland de med utländsk bakgrund, enligt författarna.
36 procent av dem med utländsk bakgrund gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet, jämfört med 18 procent bland dem med svensk bakgrund. Vid 25–26 års ålder hade en högre andel av dem med utländsk bakgrund tagit examen än de med svensk bakgrund, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.