En elev som lämnar årskurs 9 med låga betygspoäng och fortsätter på ett högskoleförberedande program löper stor risk att inte nå en gymnasieexamen. På ett yrkesprogram är utsikterna betydligt bättre, visar en ny rapport från Skolverket.
På så vis är resultatet positivt, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverket.
– Yrkesprogram är ju den smarta vägen till jobb. Många branscher har ju brist på folk, så det är ganska sannolikt att man får jobb om man har examen från ett yrkesprogram.
Hon hoppas att studien kan bidra till att yrkesprogrammen får ett större erkännande.
– Här ser vi att det inte är ett problem att inte ha toppbetyg. Har man klarat grundskolan går det att klara ett yrkesprogram. Det borde man kunna lyfta, i stället för att locka in elever med svaga betyg på ett högskoleförberedande program, med risken att de misslyckas.
En av fem
Skolverkets studie baseras på de mer än 88 000 elever som gick ut nionde klass våren 2017 och fortsatte på ett nationellt program hösten samma år. Eleverna var alltså gymnasiebehöriga (hade godkända betyg i de ämnen som krävs) och behövde inte börja på ett introduktionsprogram.
Ganska givet valde elever med höga betyg företrädesvis ett högskoleförberedande program och tog sin gymnasieexamen tre år senare.
Men den mindre grupp elever med mycket svaga betyg (mellan F och E) som valde ett högskoleförberedande program fick uppenbara problem – endast 22 procent tog examen efter tre år. Av dem som i stället valde ett yrkesprogram tog 42 procent examen.
I gruppen med något bättre grundskolebetyg, mellan E och D, klarade 49 procent ett högskoleförberedande program, jämfört med 74 procent på ett yrkesprogram.
För krävande
– De högskoleförberedande programmen är för krävande för dem med låga betyg. Till exempel ingår kursen svenska 3, som handlar om vetenskapligt skrivande – en krävande kurs, säger Christina Sandström.
Enligt studien är matematik det ämne som ofta stjälper elever.
– Matten blir svårare och svårare, så har man dåliga förkunskaper är det svårt att hämta igen. Man måste lägga grunden tidigt, säger Christina Sandström.
Skolverket konstaterar också att lovskola sommaren efter grundskolan, för att läsa in gymnasiebehörighet, är att sätta in hjälpen för sent.
– Det man inte har lärt sig i grundskolan kan man inte reparera på ett par veckor på sommarlovet, säger Christina Sandström.
I studien såg Skolverket också en liten skillnad mellan kommunala och fristående skolor: Vid samma meritvärde hade elever från kommunala skolor något högre examensfrekvens än elever från friskolor.
– Skillnaden är liten, och vi kan inte säga om det beror på glädjebetyg, lärarbehörighet eller något annat. Men man kan konstatera att friskoleföretagens pedagogiska idéer eller inriktningar i alla fall inte haft effekt, säger Christina Sandström.
"Negativ stämpel"
TT: Är det inte rimligt att man ska klara ett högskoleförberedande program, så länge man har godkända betyg från grundskolan?
– Jo, men det förutsätter att gymnasieskolan i så fall kan stötta bättre hela vägen. Man får också ha i åtanke att meritpoängen från grundskolan inte alltid räcker – det hjälper inte att ha ett högt betyg i idrott, till exempel, på ett högskoleförberedande program.
TT: Varför väljer en del elever ett högskoleförberedande program, trots svaga grundskolebetyg?
– Det är inte lätt att välja som 15-åring. Man lyssnar på sina föräldrar som säger att det är bra att skaffa sig högskolebehörighet. Det är myten om att det är viktigt att gardera, hålla alla dörrar öppna, i kombination med en lite negativ stämpel på yrkesprogrammen, säger Christina Sandström.
Hon understryker hur viktigt det är med studie- och yrkesvägledning.
– Arbetslivet förändras ju hela tiden, med nya yrken. Där måste eleverna få guidning, säger Christina Sandström.