Som en följd av inflation och lågkonjunktur har en lång rad kommuner flaggat för besparingar inom skolsektorn.

– Detta får direkta och allvarliga konsekvenser. Personaltätheten minskar, resurspersoner försvinner och klasserna blir större. Lärarna betalar med sin hälsa och eleverna får betala med mindre kunskaper och risken att inte klara skolgången, säger Johanna Jaara Åstrand.

Umeå och Göteborg

Lärarfacket, med cirka 300 000 medlemmar, kommer att visa sitt missnöje mot såväl statens som kommunernas underfinansiering på flera håll i landet. Den första manifestationen hålls i Stockholm på lördagen. Göteborg och Umeå demonstrerar den 25 maj, men Johanna Jaara Åstrand räknar med att många fler orter hakar på.

– Vi tror att det kommer att gå som en löpeld, helt enkelt därför att nedskärningarna går som en löpeld. De rapporter vi får in säger att majoriteten av kommunerna skär ned på skolverksamheten. Vi sitter till och med i övertalighetsförhandlingar, trots att det råder lärarbrist, säger hon.

Intensiva diskussioner

Det pågår samtidigt intensiva diskussioner med ansvariga politiker, på riks- och kommunal nivå, om att skona skolsektorn från nedskärningar, fortsätter hon.

– Vi är också starkt kritiska till att regeringen inte sköt till några pengar i vårbudgeten.

Enligt Sveriges Lärare behöver skolsektorn ett tillskott på tolv miljarder kronor för att kompensera för tidigare underfinansieringar och inflationens effekter.

– Vi har alltså redan en släpande underfinansiering av svensk skola. Vi har dessutom pandemin som lett till ökat behov av stöd till elever. Detta har drabbat lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning. Det som nu sker drabbar direkt kvalitén. Det går inte att trolla mer, säger Jaara Åstrand.

Rättad: I faktarutan uppgavs felaktigt hur Sveriges lärare bildades.