Regeringen har aviserat att de nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt. Tanken är att frigöra tid för lärarna.

Nu presenterar Skolverket sitt förslag, på regeringens uppdrag, för hur detta ska gå till. Det gäller uppsatsdelarna i de nationella svenska- och engelskaproven i årskurs 9 och gymnasiet, som inte kan rättas på ett automatiserat sätt.

Rättningen föreslås skötas av en mindre grupp "centrala bedömare" – legitimerade och ämnesbehöriga lärare som ska hantera detta på sidan om sin vanliga anställning.

– Vi kommer att träna upp dem och så kommer de genomföra detta som en bisyssla till sitt lärarjobb, säger Anders Boman, chef för nationella prov på Skolverket.

Även nyligen pensionerade lärare kan bli aktuella att anställa.

"Blir en utmaning"

Totalt bedömer Skolverket att minst 2 500 lärare i grundskolan, och 1 900 i gymnasiet, behöver räcka upp handen.

– Rekryteringen kommer att bli en utmaning, att hitta ett tillräckligt stort antal. Vi tror ändå att det är rimligt och möjligt då alla våra grannländer har ett sådant upplägg, säger Anders Boman.

Lärarna som anmäler sig får vara beredda på att rätta mellan 80 och 160 prov på sin annars lediga tid. Ersättningen föreslås ligga på 10 000 kronor per "paket" (för vissa prov 80 uppsatser, och för andra 40, beroende på omfattning). Varje lärare kan enligt beräkningarna ta sig an två paket.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna frigöra lärare som ser det här som kompetensutvecklande, som vill kunna göra skillnad och fördjupa sig i bedömning, säger Anders Boman.

Tuff arbetssituation

Ett av huvudsyftena med den centrala rättningen är att minska arbetsbelastningen för lärarna i skolan.

TT: Men de lärare som anmäler sig får en tyngre belastning?

– Vi vet att lärare i regel har en tuff arbetssituation och ett högt arbetstryck. Med lärare som kan tänka sig att göra detta som bisyssla mot ersättning skiljer vi ut de som är intresserade och själva bedömer att de har den möjligheten, säger Anders Boman.

Men Lärarförbundet anser inte att Skolverkets nya förslag håller måttet.

– Bara det faktum att man tänkt rigga hela den här centrala rättningen som en bisyssla för bland annat pensionerade lärare, det känns inte seriöst, säger Johanna Jaara Åstrand.

"Minska antalet prov"

Att sätta upp ett system på så lösa antaganden är varken långsiktigt eller kvalitativt vettigt, säger hon.

– Om det är så att man vill komma åt arbetsbelastningen finns det andra sätt att göra det, till exempel att minska antalet nationella prov, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet anser att uppsatser överhuvudtaget inte borde vara en del av de nationella proven, eftersom de är svåra att bedöma likvärdigt.

– Det behövs ett omtag kring nationella prov i Sverige. Som det är nu ska de fylla en rad olika syften vilket de gör i ganska låg grad, annat än att de verkligen ingriper på elevernas undervisning och lärarnas arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Plan införa 2027

Skolverket föreslår ett stegvis införande av central rättning av uppsatsproven mellan 2027 och 2029. Systemet bedöms kosta 14 miljoner kronor att införa och därefter 92 miljoner i drift varje år.

Lärarförbundet hade hellre sett en annan ordning.

– Vi behöver ett mått för att följa kunskapsutvecklingen generellt, men då kan det ordnas genom stickprov och digitala prov som är självrättande rent tekniskt och som också går att jämföra över tid så att politiken får ett bra underlag för att göra mer träffsäkra satsningar, säger Johanna Jaara Åstrand.