På Söderkullaskolan i Malmö står medier och källkritik på schemat, men oavsett ämne drar eleverna paralleller till det pågående kriget mellan Israel och Hamas.

– Nu när vi pratar om källkritik frågar de hur många barn det var som dog i Israel och vem det var som låg bakom explosionen på sjukhuset i Gaza. Det kan ha sett något på Tiktok och vill veta om det är sant, säger läraren Tilda Malmros.

I Malmö är det inte ovanligt att elever har starka band till Mellanöstern. Därför finns det en oro för att konflikten ska skapa svallvågor, och orsaka mer antisemitism och islamofobi i stadens klassrum.

Svår balansgång

På en av väggarna i klassrummet i Söderkullaskolan hänger en affisch med världens flaggor. Den palestinska flaggan saknas. På den israeliska flaggan har någon satt ett kryss och skrivit "inte äkta".

– Flera lärare har varit rädda för att ta i frågan. Det kan vara en svår balansgång. Man vill varken spä på konflikten eller underminera elevernas känslor, säger Tilda Malmros.

Behovet av stöd bland lärare uppstod redan när konflikten trappades upp i maj 2021. Malmö stad svarade genom att ta fram ett stödmaterial som innehåller fakta och undervisningsmetoder.

– Konflikten smittar av sig på hela Sverige och det kan bli svårt att hantera. Därför tog vi fram det här materialet, men det är upp till varje lärare att bestämma hur de vill använda sig av det, säger Björn Westerström, lärare och ledare av arbetet vid Malmö stads pedagogiska verksamhet.

Elever är ledsna

Stödmaterialet blev klart förra hösten och denna höst har det laddats ner flitigt av lärare runt om i Malmö.

Tilda Malmros är en av dem, och i dag känner hon sig förberedd på att bemöta elevernas känslor och frågor.

– Jag har elever som har släkt i Palestina och då är det klart att det finns ett behov av att prata om det som händer. Några har varit väldigt ledsna och haft ett extra behov av det, säger hon och fortsätter:

– Jag brukar låta det vara känslosamt. Jag går inte in och ändrar på någons uppfattning och berättelse. Samtidigt understryker jag att det finns fler narrativ. Jag berättar om nyanser för att inte stärka känslan kring ett "vi och dem".

Provocerar medvetet

Hon har själv besökt Israel och delar av Västbanken som en del i Malmö stads utvecklingsprojekt, vilket hon tycker skapar en trovärdighet bland eleverna.

– Jag försöker också förklara att alla israeler inte tycker på samma sätt, och att alla palestinier inte stöttar Hamas, och att det finns många som arbetar för fred tillsammans.

Som exempel brukar hon berätta om en judisk kvinna som hon träffade under sin resa till Västbanken.

– Hon var en av de starkaste rösterna mot bosättningarna. Några blir förvånande, men de här personliga berättelserna brukar ofta sätta sig hos eleverna. Några kan säga saker för att medvetet provocera, men de allra flesta tycker att det är "supercoolt" att jag har varit där och är väldigt nyfikna.

Köper inte neutralitet

Men vissa har svårt att köpa hennes neutralitet i konflikten.

– Jag brukar säga att jag inte står på någon sida och att man inte heller behöver det. Vissa tror att jag bara säger så för att det låter bra. Men jag försöker förklara att jag utgår från det mänskliga perspektivet. Det är lika hemskt att barn dör i Israel som i Gaza.

– Då brukar man få ner taggarna lite, och det brukar leda till väldigt fina tankar och förslag på hur man kan lösa konflikten.