– På en övergripande nivå så liknar skolsystemen varandra, på det sättet att barn i såväl Ukraina som Sverige har rätt till en avgiftsfri förskola. Ukraina har också en nioårig obligatorisk grundskola, med möjlighet att fortsätta på gymnasienivå – som en förberedelse för studier på högre nivå eller på yrkesskola, säger undervisningsråd Renata Grelak vid Skolverket.
Föräldrar bosatta i Sverige har som bekant rätt till förskola för sitt barn från det att barnet fyllt ett år. Och från hösten det år barnet fyller tre år erbjuds allmän förskola, det vill säga cirka tre timmar avgiftsfri förskola per dag (525 timmar per år).
Föräldrar i Ukraina har också avgiftsfri förskola för sina barn, och precis som i Sverige går en majoritet av barnen i förskola. Men tillgången till förskola är ojämn i Ukraina och i exempelvis Lviv- och Kiev-regionerna har platsbrist varit ett uppenbart problem.
Skolstart för sexåringar
I båda länderna börjar barnen som regel i skolan vid sex års ålder. För de svenska barnen inleds skolgången med ett år i förskoleklass, vilket är obligatoriskt. För de ukrainska barnen gäller skolplikten från det att barnen är sju år, men det är vanligt att börja som sexåring. De svenska barnen har därmed tio års obligatorisk utbildning medan de ukrainska har nio.
I båda länderna är vidare gymnasieskolan en frivillig skolform.
– I Ukraina finns de högskoleförberedande klasserna 10 och 11, samt olika typer av yrkesutbildningar. Vissa av yrkesutbildningarna har inga egentliga antagningskrav medan andra kräver att eleven avslutat årskurs nio. Och på vissa varianter av yrkesutbildningar går det att läsa in en högskolebehörighet, förklarar Renata Grelak.
Alla läser engelska
Så långt likheter. Undervisningsspråken skiljer sig däremot naturligtvis åt. Den stora majoriteten ukrainska barn undervisas främst på ukrainska. Men Ukraina är som bekant ett flerspråkigt land.
– Det kan förekomma att barn som kommer till Sverige haft undervisning i ett annat modersmål än ukrainska. Det innebär inte att de inte kan ukrainska eller att de inte läst ukrainska som ämne, men det är inte deras starkaste språk. Det kan vara ryska som är modersmålet, men även språk som rumänska, ungerska och polska, säger Renata Grelak.
Sedan 2017 har ukrainska barn i förskola och motsvarande lågstadiet laglig rätt att få undervisning på sitt modersmål, jämte ukrainska.
– Men från och med årskurs 5 ska man läsa alla ämnen på ukrainska, med möjlighet att läsa modersmål som tillval. Den möjligheten finns ju även i Sverige, säger Renata Grelak.
Det hjälpspråk – lingua franca – som åtminstone lite äldre elever kan mötas i på en svensk skola är engelska. Det läser nämligen svenska elever från och med lågstadiet och det gör även ukrainska elever sedan 2018/19.
Sådär i Pisa
Sverige har länge deltagit i internationella kunskapsmätningar och på det sättet har svensk skola kunnat jämföras med andra länders. Men hur står sig den ukrainska skolan i en global jämförelse?
Det mycket korta svaret är: Sådär.
Omdömet baseras endast på den senaste Pisamätningen, 2018, då Ukraina debuterade i sammanhanget. De ukrainska 15-åringarna presterade då under OECD-snittet i samtliga tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Å andra sidan noterade OECD att ukrainska skolor har en hög andel behöriga lärare och att en stor majoritet, 82 procent, av de ukrainska 15-åringarna kände sig nöjda med livet. Motsvarande andel nöjda elever i Sverige – och hela OECD-gruppen – var 67 procent.
– Det pågår en reform av det ukrainska skolsystemet, och deltagande i internationella mätningar är en komponent i den. Syftena med reformen är att förbereda eleverna för det livslånga lärandet – ge dem förmågor att omsätta kunskaper både i vardagen och på arbetsmarknaden. Det lyfts fram att det ska ske en övergång från teori till mer praktik i undervisningen, säger Renata Grelak.