Matematiklyftet genomfördes 2013-2016 och involverade 60 procent av grundskolans lärare i matematik. Och den stora fortbildningssatsningen hade effekt, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Efter det att lärarna fått vässa sitt lärande ökade elevernas resultat de följande åren med i genomsnitt 0,17 betygspoäng, vilket motsvarar ett högre provbetyg i nationella prov för var femtonde elev.

Betalar sig

Samhällsekonomiskt är Matematiklyftet lönsamt, enligt rapportförfattarna. Samhället får tillbaka 27 kronor på varje satsad krona, i form av ökade kunskaper hos elever som i vuxenlivet därmed kommer att få en högre yrkesinkomst. Forskarna påpekar att beräkningen är behäftad med stor osäkerhet, men att även en mycket strängare kalkyl slutar på plus.

Men rapporten visar samtidigt att alla elever inte gynnades och därmed drogs resultatskillnaderna isär. När forskarna delade upp eleverna i fyra lika stora grupper efter social bakgrund visade det sig att fjärdedelen med svagast socioekonomiska förutsättningarna inte hade missgynnats på något sätt - men de hade heller inte fått ett resultatlyft.

Ingen effekt

I den här gruppen är elever med utländsk bakgrund överrepresenterade, men bristande kunskaper i svenska tycks inte vara förklaringen – samma resultat ses även bland svenskfödda elever.

– Vi vet inte varför satsningen inte hjälpte de svagaste eleverna, men vi tror att det kan ha att göra med de pedagogiska metoder som rekommenderades i satsningen - att ha mer elevaktiv undervisning, få eleverna att diskutera och problematisera. Förmodligen behöver dessa elever andra slags insatser för att förbättra sina färdigheter i matematik. De kanske behöver ännu mer grundläggande undervisning - men detta vet vi inte, säger professor Björn Öckert vid IFAU, som skrivit rapporten tillsammans med Erik Grönqvist och Olof Rosenqvist.