Som bekant valde Sverige att så långt det bara var möjligt hålla grundskolorna öppna under pandemin. Men gymnasieeleverna fick distansundervisning och det påverkade vissa ämnen mer än andra, enligt en rapport från Skolverket.

Matematiklärare har rapporterat att det utan direktkontakt nästan blev omöjligt att stämma av ifall eleverna förstått. Många elever drog sig också för att be om hjälp och alltså hamna i bild under distansundervisningarna. På liknande sätt rapporterade lärare att det var svårt att ha muntliga språkövningar på distans.

Kunde tas igen

Även praktiska moment i vissa ämnen var svåra att genomföra, men de tappen har varit möjliga att ta igen, enligt rapporten.

Hur mycket pandemin påverkat elevernas kunskapsutveckling kommer att visa sig först när de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Pirls presenteras nästa år. Dessa mätningar fångar kunskapsnivån över tid, vilket betygen inte gör med samma säkerhet, skriver Skolverket. Betygen påverkas nämligen av en viss inflation över tid.

Första gången

Men trots denna betygsinflation så märktes ändå en nedgång i niondeklassarnas snittbetyg i slutet av pandemin. Betygssnittet sjönk i nästan alla ämnen och i alla grupper av elever, vilket inte skett sedan de målrelaterade betygen infördes.

Även om skolväsendet gjorde stora insatser under pandemin finns det i vissa fall tecken på ett kvarvarande kunskapstapp. Det finns ett särskilt behov av att fokusera på elevers matematikkunskaper, men också på elevgruppen med annat modersmål än svenska, skriver Skolverket i sin slutredovisning av hur pandemin påverkat skolan.