I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Handelshögskolans rektor Lars Strannegård att skolan börjat ifrågasätta det nationella antagningssystemet. Han pekar bland annat på återkommande rapporter om så kallade glädjebetyg, en företeelse som enligt honom "eroderar" samhällskontraktet, jämlikheten, tilliten och grunden om att kunskaper ska väga tyngst.
I våras riktade Skolinspektionen kritik mot ett flertal gymnasieskolor, flera av dem friskolor, som inte kunnat förklara varför kursbetygen skiljde sig så mycket från resultaten på de nationella proven.
Enligt Strannegård behöver skillnader automatiskt inte betyda att elever fått för höga betyg. Men det som framkommit via bland annat Skolinspektionen skapar "en stor osäkerhet" om betygen verkligen speglar elevernas kunskaper.
"Ett stort problem"
"Kan vi inte lita på att urvalsmekanismerna är rättvisa, kan vi heller inte lita på att de sökandes kunskapsnivåer är riktiga", skriver han i DN och uppger att skolan överväger att införa ett eget system.
Debatten kring orättvist satta betyg är återkommande och det är sedan tidigare känt att betygssättningen ser olika ut i landets skolor. Är det svenska antagningssystemet rättvist?
– Nej, det är det ju inte, säger skolminister Lotta Edholm och fortsätter:
– Det är alldeles för många elever som får ett betyg som inte speglar de kunskaper som de faktiskt har.
"Vore förödande"
Hon välkomnar att Handelshögskolans rektor "sätter fingret på problemet." Om för många elever påbörjar utbildningar som de inte har tillräckliga kunskaper för kan det i förlängningen leda till att kraven sänks, menar Edholm.
– Det vore förödande för svensk utbildning och på sikt också svensk konkurrenskraft. Det är väldigt allvarligt.
Regeringen förbereder en utredning som ska koppla betygsättning mer till resultaten på de nationella proven. Betyg ska inte kunna skilja sig så mycket från provresultat.
Största allvar
Det är också starkare koppling mellan betyg och provresultat som hennes partikollega Fredrik Malm ser som en väg till lösning. Malm är ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
– Har vi betygsinflation underminerar det hela systemet med betyg som urval till gymnasier och högskolor, säger Fredrik Malm.
Flera av de skolor som lyfts som avskräckande exempel är friskolor, men inte enbart.
– Jag tycker att friskolesektorn behöver ta den här frågan på största allvar. Det underminerar i förlängningen förtroendet för hela friskolereformen om det är så att friskolorna avviker mycket i betygssättningen.
Marknaden korrumperar
Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, beskriver glädjebetygen som en fara för samhället och en stor orättvisa.
– Det är jätteupprörande, det går ju ut över de elever som jobbar stenhårt och får betyg satta på korrekt sätt och som sedan blir utkonkurrerade, säger hon.
Egentligen är det ett slags korruption, anser hon.
Hon hävdar att det inte går att komma åt problemet i grunden om inte Sverige gör slut med marknadsskolan. Betygsinflationen sprider sig från friskolor till kommunala skolor – de måste jaga elever och skolpeng på samma marknad.
– Betygsfiffel har blivit ett lockbete för att locka till sig fler elever och därmed skolpeng, säger Westlund.