Moderaten som vill hålla friskolor stramt

Han har kallats "vänstermoderat" och har kritiserats för "besvärande debattinlägg". Men moderate kommunalrådet Robert Wenglén i Lomma vidhåller att han inte vill ha bolagsägda friskolor i kommunen. Ståndpunkten har väckt utbildningsminister Anna Ekströms (S) intresse.

"Jag har inget emot friskolor, men det är fel på systemet. Om vi skruvar i systemet kan det bli bra", säger Robert Wenglén (M), kommunalråd i Lomma, här utanför den kommunala Pilängsskolan.

"Jag har inget emot friskolor, men det är fel på systemet. Om vi skruvar i systemet kan det bli bra", säger Robert Wenglén (M), kommunalråd i Lomma, här utanför den kommunala Pilängsskolan.

Foto: Ola Torkelsson/TT

Utbildning2021-10-14 05:30

Välmående lilla Lomma, en kvarts resa från både Malmö och Lund, har elevresultat på en nivå som många andra kommuner bara kan drömma om. Dessutom är lärarbehörigheten god och Skolinspektionen hade inget alls att anmärka på vid sin senaste tillsyn – kort sagt, grundskolorna fungerar fint.

Nio av Lommas tio skolor är kommunala, medan den tionde och minsta skolan är fristående.

– Vi har en Montessoriskola som drivs av ett föräldrakollektiv, så vinster i välfärden är en ickefråga. Och det är kommunen som byggt och äger lokalerna. Skulle friskolan gå omkull ekonomiskt kan vi ta över den, så vi har säkerställt att vi inte tappar rådigheten, förklarar Robert Wenglén.

Full konsensus

Enligt Wenglén råder det 100 procent konsensus bland Lommapolitikerna, oavsett parti, att kommunen sköter skolan bäst själv.

Och kommunens tydligaste förespråkare är moderaten Robert Wenglén själv.

– Om man som politiker inte tror på sin egen förmåga att ansvara för skolan ska man lägga ut verksamheten på friskolor. Men om man har en tanke kring hur man skapar likvärdiga skolor med hög kvalitet, då ska man hålla i ansvaret, säger han bestämt.

I fjol beslutade Lomma att återta äldreboendena i kommunen i egen regi, efter privat drift med bristande kvalitet. I en debattartikel i Sydsvenskan konstaterade Robert Wenglén att det är riskfyllt att släppa rådighet över kärnverksamhet. Och oekonomiskt: "Det går att få mer 'pang för pengarna' om äldreomsorgen drivs i kommunal regi", skrev han.

Ingen valfrihet

Men valfriheten då? Moderaterna lyfter ju fram rätten att välja bland en mångfald skolor. Robert Wenglén hävdar att det inte finns någon valfrihet.

– Det är ett förförande men tunt löfte. Det är inte så att ett barn kan välja skola, säger han.

Han förklarar att det barnen (eller föräldrarna) kan göra är att söka till en viss skola – men utan garanti om att få önskemålet uppfyllt om det gäller en eftertraktad skola. Det kösystem friskolorna tillämpar ser han som illiberalt.

– Är man nyinflyttad i en kommun har man inte samma rättigheter som barn som bott längre i kommunen. Och det blir inte mycket bättre för att man säger att kötiden ska begränsas till tre år. Jag tycker att det bara ska finnas ett antagningssystem till grundskolan, inte två.

Körs över

Trots kommunens hållning händer det att friskoleägare visar intresse för att etablera sig i Lomma. Även om kommunens "nej tack" räckt hittills, är det staten i form av Skolinspektionen som har sista ordet. Det är varken rätt eller rimligt, enligt Robert Wenglén.

– Trots kommunalt självstyre kör staten över kommunerna när det gäller friskoleetableringar och tvingar kommuner att betala till friskolor som en del kommuner inte vill ha. Och systemet medför på sina ställen slöseri med skattemedel.

Han syftar på friskoleetableringar som leder till att den kommunala skolan förlorar elever men står kvar med kostnader som på kort sikt är svåra att kapa.

– God kvalitet handlar ju bland annat om att vara rätt dimensionerad, med lokaler och lärare, och det behövs en styrning av detta.

Han ser inte heller att aktiebolag – med lagkrav på att generera vinster till ägarna – hör hemma i skolsektorn.

– Och framför allt inte koncerner. Värdet finns inte i vinsten på den enskilda skolan, utan i att bygga upp och utnyttja skalfördelar så att man kan sälja för stora pengar.

Vän som fiende

Robert Wengléns uttalanden har väckt reaktioner. "Med sådana vänner behöver borgerligheten inga fiender", skrev Liberalernas gruppledare i grannkommunen Burlöv, Mats Lithner, i Dagens Samhälle efter Lommas besked om äldreboendena. Wengléns ideologiska "vinglande" var inget annat än "ytterst besvärande", enligt Lithner.

Robert Wenglén, som har en doktorsexamen i företagsekonomi och är tjänstledig från Lunds universitet, verkar ta det med ro.

– Jag menar att jag bottnar lite mer i de här frågorna än många andra, av flera skäl. Jag har forskat kring styrning av professionella organisationer och forskat kring lärande. Jag har också varit ansvarig för skolan i Lomma. Och så är jag bottnad i ideologin. Det finns liberalt och konservativt tankegods i det jag säger, säger han.

"Vet inte var Ulf står"

I det egna partiet har det mest varit tyst. Eller?

– Jag tycker nog att jag fångar upp signaler att det börjar röra på sig. Det är inte så konstigt. Även Centern och Liberalerna rör på sig i frågan. Allt fler moderater ställer frågor om dagens skolpolitik, även om de inte är lika tydliga som jag i den offentliga debatten. Så jag skulle bli förvånad om inte Moderaterna kommer ut med något, förr eller senare.

TT: Vem står du närmare i friskolefrågan, Ulf Kristersson eller Anna Ekström?

– Jag vet faktiskt inte var Ulf står, fullt ut.

Utbildningsminister Anna Ekström har i alla fall visat intresse och bett om ett möte, tillstår Robert Wenglén.

– Har jag möjlighet att påverka utbildningsministern tar jag den. Men det finns nog en betydligt större skillnad mellan mig och Socialdemokraterna än vad det finns mellan mig och Anna Ekström, säger Robert Wenglén.

Fakta: Fristående grundskolor i landet

Av landets 4 798 grundskolor (eg skolenheter) är 3 957 (82 procent) kommunala och 822 (18 procent) fristående.

Av de nära 1,1 miljoner grundskoleeleverna går 918 600 (84 procent) i kommunala skolor och 172 300 (16 procent) i fristående.

Andelen friskoleelever varierar. Högst andel har Stockholms län med 25 procent, följt av Södermanland (22 procent) och Uppsala (17 procent).

Lägst andel har Jönköpings län (6 procent).

På kommunnivå spänner andelen friskoleelever från 0 i flera kommuner till 52 procent i Upplands Väsby, Stockholms län. I Lomma är andelen 5 procent.

Av de fristående grundskolorna ägs en majoritet, 61 procent, av aktiebolag. 15 procent ägs av ekonomiska föreningar och 12 procent av ideella föreningar. Återstående ägs av stiftelser, handelsbolag och trossamfund.

Snittkostnaden för en elev i kommunal grundskola ett år är 118 200 kronor. Motsvarande kostnad för en friskoleelev är 108 100 kronor.

I den kommunala grundskolan har 80,5 procent av tjänstgörande lärare lärarlegitimation med behörighet i ämnet. För friskolorna är snittet 70,2.

Siffrorna gäller för läsåret 2020/21.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!