Den som är medborgare i ett land utanför EU, EES eller Schweiz behöver betala en studie- eller anmälningsavgift för att studera i Sverige.

Universitetskanslersämbetets analys visar att det totala antalet betalande studerande år 2021 uppgick till 7 600 helårsstudenter. Antalet betalande studenter har ökat över en längre tid.

Pengarna från de utländska studenterna, 963 miljoner kronor, motsvarade 3,5 procent av lärosätenas intäkter i fjol, men de utgör en växande andel av inkomstkakan.

För individuella universitet kan studieavgifter däremot utgöra en betydande del av intäkterna. För Kungliga tekniska högskolan i Stockholm stod studieavgifter för 9,6 procent av intäkterna i fjol, för Chalmers tekniska högskola i Göteborg 8,0 procent.

En termin räcker

Samtidigt larmar Migrationsverket i en rapport för att uppehållstillstånd för studier missbrukas. Man pekar bland annat på lagstiftningen, som tillåter att studenter arbetar heltid vid sidan om studierna och endast behöver ta 30 högskolepoäng – motsvarande en termins studier – innan de får söka arbetstillstånd.

Dessutom har lärosätena ekonomiska incitament att ta emot betalande studenter, enligt rapporten.

"Terminsavgifterna från internationella studenter är en viktig inkomstkälla för flera av lärosätena", skriver Migrationsverket.

Var tredje slutade

I rapporten, där man har tittat på hur det har gått för studenter från Pakistan under 2020, framgår det att var tredje student slutat på skolan efter bara en termin.

"En tredjedel av alla pakistanska masterstudenter övergav sina studier för heltidsarbete direkt efter 30 avklarade högskolepoäng, samtidigt som ytterligare en tredjedel avvek från studierna av andra okända skäl", heter det i rapporten.

Det är sannolikt att "det förekommer liknande missbruk bland andra nationaliteter", betonar Migrationsverket. Rapporten rekommenderar därför att det skapas incitament för lärosätena att rekrytera studenter som fullföljer studierna.