Förslaget presenteras av utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressfika under torsdagen och avser betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska.
Skolverkets uppdrag blir att föreslå hur den centrala rättningen ska genomföras, med undantag för de nationella proven för årskurs tre där man inte får betyg, enligt Anja L Sundberg, pressekreterare hos Anna Ekström.
Flera andra länder i Europa, Asien och Nordamerika har redan digitaliserat sina nationella prov, enligt utbildningsministern.
– Proven måste skrivas exakt samtidigt, på samma sätt i en it-säker miljö. Nätet får inte gå ned när proven skrivs, säger Anna Ekström.
Central myndighet
TT: Nationella prov har tidigare läckt ut på förhand, vilka risker ser du för det?
– De läckor som varit har varit att man fotat och skickat ut på sociala medier. Den risken är mindre, men det är en större risk för digitala läckor så säkerheten måste tas på mycket stort allvar. Det är erfarenheten från andra länder i Europa, Asien och Nordamerika, säger utbildningsministern.
Central rättning innebär att legitimerade och behöriga lärare ska rätta proven på uppdrag av en central myndighet. Planen är också att de prov som kan, ska automaträttas.
– Vi ska sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt automaträtta proven. När det gäller elevlösningar som inte kan rättas automatiskt ska bedömningen göras av någon annan än den betygssättande och undervisande läraren, säger Ekström.
Tanken är att central rättning och automaträttning ska bidra till en minskad arbetsbörda för lärarna. Redan i dag fungerar högskoleprovet på det sättet och erfarenheten kan användas när man tar fram liknande metoder för nationella prov.
Uppdraget lämnas till Skolverket som ska redovisa förslaget senast den 15 december i år.
Blivit försenat
De digitala nationella proven som var tänkta att införas 2023 har tidigare blivit försenade. Anledningen är den så kallade Schrems II-domen från EU-domstolen som underkände EU:s dataskyddsavtal med USA.
Skolverket har utrett vad det nya rättsläget efter domen innebär för provplattformen där de nationella proven skulle genomföras.
"Elevers och anställdas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde enligt både EU-rätt och svensk lagstiftning. Innan plattformen kan tas i bruk behöver vi säkerställa att leverantören och dess underleverantörer verkligen lever upp till de nya kraven som Schrems II-domen innebär", sade Eva Westberg, chefsjurist på Skolverket, i ett pressmeddelande i mars i år.