I våras riktade Riksrevisionen hård kritik mot Skolverket och regeringen för hur den senaste Pisamätningen hanterades. Kritiken gick ut på att Sverige hade exkluderat – i förväg plockat bort – en för hög andel elever, med risk för missvisande resultat.
Pisa är en internationell kunskapsmätning som ses som mycket viktig. Den ger en bild av svenska elevers kunskaper över tid, på ett sätt som betyg inte kan – betygssystem ändras ibland och kan också drabbas av inflation.
Enligt Pisas regler får endast de elever som har en funktionsnedsättning undantas, samt invandrade elever som fått mindre än ett års undervisning på svenska. Ytterligare ett skäl är att elevens föräldrar säger nej. Men enligt Riksrevisionens kritik undantogs alltså fler elever än vad som var skäligt i Pisa 2018.
Högre ribba
Detta ledde till en hård politisk debatt där regeringen kritiserades för att försköna bilden av kunskapsläget. Såväl Skolverket som utbildningsminister Anna Ekström (S) har dock hävdat att regelverket följdes och att det övergripande resultatet i Pisa 2018 står sig.
Icke desto mindre fick Skolverket i uppdrag att säkerställa ett högre deltagande i kommande Pisaundersökningar.
Av redovisningen framgår att Skolverket kommer att lägga ribban högre än vad OECD gör. OECD, som är internationellt ansvarig för Pisamätningen, kräver 77 procents svarsfrekvens. Skolverket kommer att kräva 90 procent. "Fler skolor kommer därmed att få anordna uppföljande prov, vilket bör höja svarsfrekvensen nationellt", skriver Skolverket.
– Det kan handla om en eller två gånger till, säger Eva Durhan, chef för Skolverkets analysavdelning, till TT.
Skolverket kommer också att följa upp exkluderingarna mer detaljerat genom att begära redovisning av skolorna innan Pisa genomförs.
En mängd föräldrar kommer dessutom att få information hemskickad om hur viktigt det är att alla utvalda elever deltar i Pisa.
Ställer upp
Arbetet med Pisa 2022 har redan inletts.
– Det är klart att det fanns en oro hos oss att skolorna inte skulle vilja delta. Men vi känner att vi har skolorna med oss, och att de är mycket angelägna om att allt ska bli rätt, säger Eva Durhan.
Hon påpekar att skolorna inte får betalt för att delta. De får inte heller veta hur det gått för de egna eleverna.
– De tar ett stort ansvar för att kunna säkra en mätning av kunskapsutvecklingen, säger Eva Durhan.
TT: Varför har ni inte ställt detta krav på hög svarsfrekvens tidigare?
– Vi har haft höga svarsfrekvenser, det var i Pisa 2018 som det blev lite lägre men fortfarande tillräckliga för OECD:s krav. Nu vill vi att de ska bli ännu högre, säger Eva Durhan.