Skolminister Lotta Edholm (L) har länge aviserat en översyn av skolpengen, och i veckan beslutade regeringen om direktiv till en utredning.
– Utredning efter utredning har visat att vi inte har ett likvärdigt skolsystem i Sverige, säger Lotta Edholm på en pressträff.
I dag får fristående skolor samma skolpeng per elev som aktuell kommun ger till de kommunala skolorna. Men kommunens ansvar är större – den måste alltid ha beredskap för att med kort varsel kunna ta emot fler elever, exempelvis om en fristående skola blir av med tillståndet eller vid oväntat stor inflyttning.
Bromsar vinstuttag
Lotta Edholm vill inte svara på hur stor skillnad det kan tänkas bli i ersättning mellan friskolor och kommunala skolor. Det får utredningen titta på.
TT: Ser du en risk att friskolor i förlängningen kommer att lägga ned eller överhuvudtaget starta?
– Det återstår att se. Men det blir inte längre möjligt att ta ut vinster på det sätt som vi har sett hittills, genom att kommunerna tvingats kompensera friskolor för kostnader som de faktiskt inte har, säger Edholm.
Skevt system
Regeringen ser också en annan skevhet i dagens system, vilket leder till att skolkostnaderna i en kommun riskerar att dra iväg. För om kommunen tappar elever, på grund av att de byter till friskola, ökar kommunens kostnad per elev – och då måste kommunen också höja bidragen till friskolorna.
– Det leder till en kostnadsexplosion i många kommuner, utan att det på något sätt gynnar eleverna, säger Edholm.
Regeringen vill nu få ett konkret förslag på en nationell skolpengsnorm för vad kommunerna minst ska ersätta friskolorna med, samt vad kommunerna minst måste lägga på sina egna skolor.
– Det ska inte spela någon roll var du bor i Sverige. Du har rätt till en bra skola oavsett var du bor, säger Edholm.
Regeringen vill också att utredaren ska titta på vad som händer när en elev byter skola. I dag blir skolan av med skolpengen direkt, men regeringen anser att det kan behöva ske med viss eftersläpning, eftersom kostnader kan finnas kvar.
Kritik från friskolor
Men regeringens planerade omgörning av skolpengssystemet har redan väckt kritik hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som inte tror på en statligt bestämd miniminivå på skolpeng.
– Dels handlar det om att man (staten, reds anm) går in i det kommunala självstyret. Vi kan inte heller se att kvalitetsnivån är sämre i kommuner med lägre skolpeng, säger Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKR.
Friskolornas Riksförbund välkomnar däremot en utredning – men håller inte alls med regeringen om dess verklighetsbeskrivning. I en färsk rapport pekar förbundet på att friskolorna inte alls är överkompenserade, snarare tvärtom, och att dagens system inte är transparent.
– Vi har länge sagt att man måste göra en ordentlig genomlysning, så vi välkomnar utredningen. Men vi ifrågasätter om kommunerna verkligen har extrakostnader för sina ansvarsdelar, så det är viktigt att utredaren faktiskt visar på hur det ser ut. Det finns kommunpolitiker som säger att de inte har extrakostnader, säger förbundets vd Ulla Hamilton.
Regeringen har utsett Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholm, till utredare. En första del av utredningen ska vara klar till april 2025.