– Det går inte att skylla på pandemin i Sverige. Det är ett större strukturellt problem som vi inte får blunda för, säger Linda Fälth, professor i pedagogik och vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet.

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare sjunker och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund ökar, enligt den senaste Pirls-mätningen.

Per Kornhall, skolexpert och ordförande för intresseorganisationen Läromedelsförfattarna, säger att läsningen i skolan minskat dramatiskt.

– Vi menar att det hänger ihop med att det är väldigt många skolor som inte köper in läromedel. Det finns helt enkelt inte pedagogiska texter till barn och unga i många skolor.

"Otroligt olikvärdigt"

Enligt Kornhall är det delvis en klassfråga. Elever som kommer från hem där det finns böcker och vana av läsning läser fortfarande mycket.

– Det är otroligt olikvärdigt hur det ser ut, om barn går på en skola där det finns läromedel eller inte. I hög grad är det ett lotteri, men det är naturligtvis också så att skolor med sämre ekonomi har svårare att köpa in, säger han.

Pirlsstudien visar att skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna i mätningarna aldrig har varit större än nu.

Även Linda Fälth, professor i pedagogik och vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, lyfter ojämlikheten.

– Läsning och högläsning har fått allt mindre utrymme i skolan. Kanske ser vi konsekvenserna av det nu, säger hon.

– I de välbeställda hemmen finns det böcker och vuxna som kan hjälpa. Men för den andra stora skaran måste skolan uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag som faktiskt åligger skolan.

Tillbaka till grunderna

Fälth deltog nyligen i en studie om hur läsförmågan hos lågstadieelever påverkats av pandemin i Sverige. Den visade inte på någon negativ förändring på gruppnivå.

Mot den bakgrunden kan pandemin knappast förklara det dåliga Pirlsresultatet och de ökande klyftorna.

– Det här är något annat, något sorgligt, och något som bör få konsekvenser, för lärarutbildningen och i de kommunala skolorna på något vis.

Hon tror på fler speciallärare och en slags tillbakagång till grunderna i skolan, med fokus på läs- och skrivträning.

– För de lite äldre barnen, som fjärdeklassarna, ska man jobba med lässtrategier och läsförståelse. Där har skolan ett jätteuppdrag att få eleverna att bli läsande individer. Det är naturligtvis ett samhällsproblem, men ytterst är det ett skolrelaterat problem vi ser.

"Fruktansvärt allvarligt"

Per Kornhall ser en tydlig brist i mängden obehöriga lärare. Han pekar också på hur en ovarsam digitalisering ibland skett på böckernas bekostnad.

– Vi skulle ha gjort både och – behållit böcker och lagt till digitala läromedel. Böckerna ger ofta en bättre överblick och man läser dem annorlunda. Det är viktigt med läromedel annars blir det svårt för vårdnadshavare och hemmen att hänga med i vad barnet egentligen ska lära sig när det bara blir länkar och lösblad.

Kornhall ser långtgående följder om trenden inte vänds.

– Det är fruktansvärt allvarligt. Läsning, att ta till sig fakta och kunskaper är grundvalar för att vi tillsammans ska kunna fatta kloka beslut. Den kraftfulla ojämlikheten i det här är en direkt fara för ett demokratiskt samhälle.