Förslaget, som nu går till Lagrådet för granskning, innebär att huvudmännen – både kommuner och friskoleägare – ska ta större ansvar för att matcha gymnasieutbildningen mot arbetsmarknaden. I dag styrs utbudet av popularitet bland elever, enligt utbildningsminister Anna Ekström (S).
– Vi kommer att sätta arbetsmarknadens behov i centrum. Förslaget bidrar till bättre kompetensförsörjning och bättre etablering, säger hon på en pressträff.
Yrkesprogram
Det innebär, konkret, att en större andel elever i gymnasiet och komvux skulle behöva gå yrkesprogram.
– Det finns exempel på utbildningar som marknadsförs som vägen till att bli en framgångsrik influencer. Samtidigt är det alldeles för få som utbildar sig till exempelvis de många industrijobb som finns, säger Ekström.
Hon nämner också bristyrken som byggnadsarbetare, elektriker, vvs-montörer och undersköterskor.
Som en konsekvens kommer platser på andra program att bli färre. Hur dimensioneringen ska se ut avgörs regionalt.
– Men vi kan konstatera att det i stor utsträckning går elever på framför allt samhällsprogrammet och några andra högskoleförberedande program som aldrig söker till högskolan, säger Anna Ekström.
Inget tvång
Hon försäkrar samtidigt att inga elever ska fösas in på en utbildning enbart därför att den matchar arbetsmarknadens behov.
– Jag vill inte ta ifrån elevernas deras rätt att välja den utbildning de helst vill gå på, men det kommer med det här förslaget att finnas färre platser på de utbildningar som inte leder till jobb och fler platser på utbildningar som leder till jobb – precis som vi gör på högskolan i dag, säger Ekström.
TT: Vad talar för att elever som i dag väljer samhällsprogrammet i stället skulle söka industri- eller vårdprogrammet?
– Det är väldigt mycket upp till skolorna att de tar ansvar för studie- och yrkesvägledning, att gymnasieskolorna tar ansvar för att informera om framtidsutsikter i olika branscher men framför allt att arbetsgivarna tar ett stort ansvar för att visa ungdomarna vilka fina och intressanta yrken det finns i industrin och välfärden.
Regeringens lagrådsremiss bygger på ett betänkande som utredaren Lars Stjernkvist lade fram i juni 2020.