I december presenterade Skolverket, på uppdrag av den förra regeringen, sin nya nationella digitaliseringsstrategi för 2023–2027.

Enligt Lotta Edholm har förslaget tagits fram på ett alltför ensidigt sätt och behöver breddas. Därför åker det nu ut på en remissomgång.

– Vi ser i dag problem som vi inte såg när digitaliseringen tog fart, till exempel att djupläsningen blir bättre om man läser i bok i jämförelse med en skärm, att man lär sig bättre om man gör anteckningar för hand än på en dator och vi vet, inte minst när det gäller förskolebarn, att skärmtid riskerar att slå ut rörelse, säger hon.

Fokus på hjärnforskning

Remissomgången ska bland annat fokusera på hjärnforskning och hur barns kognitiva förmåga påverkas av datorer och surfplattor.

I det förra uppdraget ingick bland annat att särskilt uppmärksamma riskerna med digitala verktyg för yngre barn.

Riskerna tas upp av Skolverket som skriver att skärmar i förskolan ska ses som ett "komplement för att främja lek, kreativitet och språkutveckling".

Om det nya förslaget kommer fram till något annat återstår att se, menar Lotta Edholm.

Förhastad och ogenomtänkt

– WHO (Världshälsoorganisationen) säger att barn under två år inte över huvud taget ska utsätta sig för skärmar, och att barn mellan två och fem år ska göra det väldigt begränsat. Den kunskapen och de rekommendationerna har inte fått genomslag i Sverige, säger hon.

Fram till i dag har digitaliseringen i förskolan och skolan på många håll varit förhastad och ogenomtänkt, enligt Lotta Edholm.

– Skolan har blivit ett verktyg för digitaliseringen i Sverige på ett orimligt sätt, säger hon.

– Digitaliseringen finns och är viktig och nödvändig, men den måste vara på skolan och elevernas villkor.