Kriget i Ukraina har bara pågått en månad men tvingat 3,6 miljoner ukrainare på flykt. Fler än 18 000 har tagit sig till Sverige och fram till och med juni kan det totala antalet skyddssökande bli 76 000, enligt Migrationsverkets huvudscenario.
Många av dessa är barn och ungdomar, och de behöver skolgång. TT reder ut vad som gäller, med hjälp av Migrationsverket, Skolverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Friskolornas Riksförbund.
1. Hur många ukrainska barn och ungdomar väntas komma till Sverige?
En uppskattning ger svaret 30 000.
Enligt Migrationsverkets huvudscenario väntas 700 skyddssökande barn utan vårdnadshavare.
Men den stora gruppen barn kommer med sin familj, eller del av sin familj. Hittills har dessa barn utgjort 38 procent av de skyddssökande, enligt uppgift från Migrationsverket. Med den andelen som riktmärke skulle barn i familj utgöra 29 000 av de totalt 76 000 skyddssökande.
2. Vilka rättigheter har barnen och ungdomarna till utbildning i Sverige?
Ukrainska barn och ungdomar upp till 18 år har rätt till förskola, grundskola och gymnasieskola, om de är asylsökande eller har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet.
Inget måste
3. Har dessa barn skolplikt? Det vill säga, måstede gå i skola här i Sverige?
Nej, de ukrainska barnen omfattas inte av skolplikt. Den gäller först från det att barnen har permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförda.
– Familjer som söker skydd men vill tillbaka till Ukraina så snart det är möjligt är kanske inte jättemotiverade att delta i svensk skola. Men vår förhoppning är att barnen och ungdomarna ska börja i svensk skola, även om det blir för en kortare tid. Det är det bästa i långa loppet, att komma in i det svenska systemet så snabbt som möjligt. För det enskilda barnet kan det vara bra att komma in i ett normalt sammanhang, att få en vardag, säger Katarina Tiväng, stabschef vid Skolverket.
Erfarenheten säger att de flesta nyanlända vill ha skolgång, säger Monica Sonde, chef för SKR:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad:
– Det är verkligen att rekommendera att barnen kommer till skolan. Det är också väldigt ovanligt att välja att inte komma till skolan. Men det är fortfarande ett val. Varför gå i skola? Alla människor mår bra av ett sammanhang, att man stiger upp på morgonen och har något att gå till. Ingen vet heller hur länge de ukrainska barnen kommer att vara här och därför är det otroligt viktigt att påbörja eller fortsätta med sin utbildning.
Hjälp med språket
4. Finns det plats i skolorna för de skyddssökande eleverna?
– I det första läget gör man så klart plats för eleverna, men det kommer säkert att uppstå frågor om kapaciteten långsiktigt och bland annat då lokalfrågan, säger Katarina Tiväng.
Ännu saknas besked om hur fördelningen av ukrainska flyktingar ska se ut i landet. Men SKR har precis som regeringen understrukit att ansvaret bör delas jämnt. En snedfördelning som vid flyktingvågen 2015 bör inte upprepas, säger Monica Sonde.
– Men oavsett så kommer man att behöva fler lokaler, kanske använda lokaler som från början inte är tänkta för förskole- eller skolverksamhet. Det kommer att krävas kreativitet, säger Sonde.
Ansvaret för barnens skolgång ligger på kommunerna. Men ett ännu okänt antal friskolor har kapacitet och är beredda att ta emot ukrainska barn.
Academedia har meddelat att dess skolor kan ta emot 2 500 barn i förskola-skola-gymnasieskola. Friskolornas Riksförbund håller som bäst på att kartlägga det totala antalet lediga platser i medlemmarnas skolor. Enligt förbundets vd Ulla Hamilton handlar det om flera tusen platser.
Största utmaningen
5. Hur ska de ukrainska elever få hjälp med språket?
Nyanlända elever har rätt till studiehandledning på sitt modersmål. Skolor kan också, men måste inte, ha särskilda förberedelseklasser för nyanlända. Oavsett upplägg så kommer personalfrågan sannolikt att bli den största utmaningen för svensk skola. Vilka ska lotsa in tiotusentals elever från Ukraina i det svenska språket?
Barnen har också rätt till modersmålsundervisning, alltså undervisning i ukrainska. Enligt Skolverkets uppgifter finns 16 (sexton) behöriga modersmålslärare i ukrainska i landet.
Skolverket har också fått i uppdrag av regeringen att uppmuntra personer med relevanta språkkunskaper att arbeta i skolan.
På onsdagen fanns i Arbetsförmedlingens platsbank 735 jobb – många som lärare eller studiehandledare – utannonserade för personer som behärskar ukrainska.
– Det är viktigt att försöka knyta upp personer som kan ukrainska, personer som kanske inte har lärarutbildning men kan hjälpa till i skolan med studiehandledning och modersmålsundervisning, säger Katarina Tiväng.
Monica Sonde påpekar att det även behövs rysktalande personal (i Sverige finns 189 behöriga modersmålslärare i ryska.)
– De som kommer via massflyktsdirektivet har ju rätt till arbete direkt. Det blir särskilt viktigt att knyta upp de som har pedagogisk utbildning och dessutom kan engelska. Vi kommer också att behöva arbeta med digitalt stöd, och pandemin har gjort oss väldigt mycket duktigare på distansundervisning, säger hon.
Ukrainaskola
6. Liberalerna har föreslagit "Ukrainaskola", där eleverna får möjlighet att tillhöra en svensk skola men undervisas på ukrainska, enligt ukrainsk läroplan. Hur ser Skolverket på det?
– De barn som kommer hit har inte skolplikt, men har möjlighet att gå i svensk skola och det jobbar vi hårt för att kunna erbjuda. Om de väljer att försöka följa sitt hemlands skola digitalt, så får de det. Det finns inget som hindrar dem. Det man får fundera på är hur man eventuellt kan stötta dem, men vi är inte i mål där ännu. Men vi bedriver inte ukrainsk skola i svensk skola, säger Katarina Tiväng.
7. Många av barnen som kommer från krigets Ukraina kanske inte mår psykiskt bra och bär på oro och trauman, finns beredskap eller förstärkning inom skolhälsovården?
Enligt skolminister Lina Axelsson Kihlblom tar man höjd för detta i dialogen med bland annat SKR och fristående huvudmän.
– Det här är en viktig del av mottagandet i skolorna, sade hon på en presskonferens på onsdagen.
