Regeringens intention att se över behörighetsgränsen till gymnasiet och om det ska finnas underkända betyg i grundskolan är ett steg i fel riktning, enligt Malm.
– Problemet i dag är inte att ambitionerna är för höga, utan att det kommer för många elever till gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper från grundskolan, säger han.
I våras var det mer än 16 000 niondeklassare som hade ett eller flera F (underkänt) i betyget och inte blev gymnasiebehöriga. Det är alldeles för många, har Anna Ekström sagt och påpekat att ingen förutsåg konsekvenserna när systemet infördes.
– Regeringen har gjort en rad förändringar under åren som försvårat möjligheten att nå godkänt. Man kommunaliserade skolan, man lade ner speciallärarutbildningen och man slopade flera nationella prov i SO och NO, säger Fredrik Malm.
Moderaternas Kristina Axén Ohlin är inne på samma linje:
– Skolresultaten ökar inte för att vi sänker kraven för att komma in på gymnasiet. Det är inte den lösning eleverna och Sverige behöver, säger hon och fortsätter:
– Lösningen är en bättre kvalitet i svensk skola, med duktiga lärare, trygghet och ordning och höga förväntningar på eleverna.
Kristdemokraternas Christian Carlsson skriver att sänkta krav för att fler ska klara behörigheten "är att kapitulera inför skolans misslyckanden. Det innebär ett dubbelt svek mot de som idag lämnas efter i skolan."
Systemfel
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt se över dagens system.
– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.
Men, tillägger hon, eventuellt sänkta behörighetskrav måste kopplas till tydliga krav på resurser.
– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten, säger Johanna Jaara Åstrand.
Sifferbetyg
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, utesluter inte heller en utredning. Men den bör i så fall se över om det kan vara aktuellt att återgå till det relativa betygssystemet, så som de gamla sifferbetygen fungerade.
Fahlén tror dock inte på att sänka behörighetskraven i det nuvarande systemet. Däremot bör stödinsatser sättas in tidigt, på lågstadiet, för elever i behov av stöd. Och den ganska stora gruppen nyanlända elever bör få en ny skolform.
– Det bör vara en skolform mittemellan, med mycket mer individuellt stöd, för att bli behörig eller få en utgång till yrkeslivet, säger Åsa Fahlén.