Köerna bör inte avskaffas helt. Om de avskaffas kan det leda till ett mer orättvist skolsystem, säger Paula Hammerskog.

– Om man tar bort möjligheten att välja skola, vilket du i praktiken gör om du tar bort köerna, så blir skolvalet en fråga för de med tjockare plånbok för då måste man flytta till i närheten av en bra skola. Jag tycker att det blir mer orättvist.

Enligt Paula Hammerskog bör kösystemet i stället utvecklas när köerna är föräldrarnas och elevernas stora möjlighet att påverka vilken skola de ska gå i.

– Vi tror mer på ett system där man har ett gemensamt skolval med en gemensam kö där du får rangordna skolor men att kötid där räknas in i rangordningen. Då kan man också använda skolvalssystemet mot segregationen.

Ogenomtänkt förslag

Även Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är kritisk till förslaget som hon anser är illa genomtänkt och ytterligare ett steg i den kampanj mot friskolorna som Socialdemokraterna ägnar sig åt.

– Regeringen säger att man vill minska segregationen i skolan, men i det här förslaget behåller man den absolut största anledningen till segregeringen, det vill säga närhetsprincipen till de kommunala skolorna – där 85 procent av alla barn går.

En av regeringen beställd utredning har tidigare föreslagit att kösystemet till friskolor skulle slopas till förmån för lottade eller kvoterade platser till eftersökta skolor.

– Det innebär att du kan köpa dig en plats i en kommunal skola genom att köpa en bostad i närheten av den skolan, men blir hänvisad till en tombolaverksamhet när det gäller de fristående skolorna, säger Ulla Hamilton.

Ingen sortering

Friskolor har kritiserats av regeringen för att "sålla" bland sökande elever och att ha otydliga urvalsregler.

– Jag hörde ministern säga att "man har en pärm på rektorns rum", det tycker jag är upprörande. För det första är det inte alla skolor som har kö och de skolorna som har riktigt långa köer använder sig av ett externt digitalt system som de inte kan påverka. Det finns ingen som sorterar elever på det sättet, säger Ulla Hamilton.

Under torsdagens presskonferens kunde skolminister Lina Axelsson Kihlblom inte svara på hur sannolikt det är att förslaget röstas igenom. Att regeringen lägger fram ett förslag som de vet inte har en majoritet i riksdagen är konstigt, säger Paula Hammarskog.

– Vi tycker att de borde ha förhandlat fram en bättre lösning. Det är onödigt att hasta fram det här och de vet att det inte finns någon majoritet för frågan i riksdagen.