– Det finns inget annat legitimationsyrke än läraryrket där man kan jobba utan legitimation. Så länge det är möjligt kommer vi naturligtvis att ha detta problem, säger generaldirektör Peter Fredriksson till TT.
Skolverket har i olika sammanhang lyft behovet av att se över systemet. För även om skollagen ställer krav på legitimerade lärare så finns ingen lägsta gräns. En skola kan ha en minoritet legitimerade lärare, med ansvar för betygssättning, och en majoritet korttidsanställda, olegitimerade lärare.
Särskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning, har den absolut lägsta lärarbehörigheten. Trenden är negativ: Läsåret 2015/16 var behörigheten 21 procent. Detta läsår är den nere på 12,3 procent. De kommunala särskolorna ligger något högre, men de fristående särskolorna har så låg behörighetsgrad som 4,2 procent.
– Om man ser elevernas bästa framför sig, har man all anledning att bli orolig och bekymrad. Är ambitionen att vi ska ha en likvärdig skola så kan vi konstatera att vi inte har det, säger Peter Fredriksson.
100 procent
Utöver särskolan nämner han också skolor i utsatta områden, där tidigare genomgångar visat att lärarbehörigheten är lägre än i mer välbeställda områden.
– Bristen på behöriga lärare drabbar mer de elever som verkligen behöver undervisningsskickliga, legitimerade lärare, säger Peter Fredriksson.
Mot den bakgrunden vore det behövligt att se över lagkraven, så att inget annat än 100-procentig behörighet tillåts, enligt Fredriksson.
– Frågan behöver utredas, och det krävs en övergångsperiod, men finns ett sådant lagkrav har man faktiskt inget annat att välja på, säger han.
"Komplext problem"
Skolminister Lotta Edholm (L) ser också skäl att se över om kraven ska skärpas, dock oklart när.
– Absolut, det finns verkligen anledning att se över det. Men det är ett komplext problem. Huvudmännen måste också jobba hårdare för att få behöriga lärare till de skolor som behöver sådana allra mest, till exempel genom större lönedifferentieringar, säger hon.
Det handlar vidare om att bygga ut speciallärarutbildningen, det vill säga den påbyggnadsutbildning som krävs för att vara behörig lärare i särskolan. Lotta Edholm pekar också på att frågan om lärarbehörighet blir aktuell i friskoleutredningen, när den får nya direktiv.
– Det får aldrig vara så att man gör en vinst genom att ha färre behöriga lärare – det är oacceptabelt. Men jag kan inte säga i dag om vi kan skärpa kraven generellt, eftersom det finns en sådan stor underliggande lärarbrist, säger hon.
Växande skola
Skolverkets statistik visar också att lärarbehörigheten i övriga skolformer ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Att behörigheten inte ökar förklaras med att skolan växer.
– Antalet lärare har ökat över tid – bara de senaste tio åren har det tillkommit 20 000 lärare. Men det löser inte problemet, eftersom det är fler elever som ska få undervisning och antalet undervisningstimmar ökat, säger Peter Fredriksson.