Under läsåret 2021/2022 var 85 procent av eleverna som gick ut nian behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Det är 1,2 procentenheter lägre än det föregående läsåret, men på samma nivå som läsåret 2018/19 innan pandemin slog till.

– Under pandemin var skolsystemet satt under väldigt hård press, och det var osäkra förhållanden kring betygsättningen eftersom lärarna inte träffade eleverna på samma sätt som de normalt gör. Därför fanns en oro att betygen skulle påverkas på något sätt, men vi ser ganska små skillnader, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.

"Viktig skyddsfaktor"

Nästan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet under det gångna läsåret. Men runt 15 procent av eleverna, nästan 18 000, blev det inte.

– Så har det sett ut under en lång period, säger Tommy Lagergren.

– Att bli behörig till gymnasiet är en viktig skyddsfaktor för att inte hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är en stor utmaning för svensk skola att se till att fler blir behöriga.

En viktig faktor enligt Lagergren är den inverkan som föräldrarnas utbildningsnivå har på elevernas chanser att bli behöriga till gymnasiet.

– Här behöver man arbeta hårt för att utjämna skillnaderna.

Minskade könsskillnader

Det är framför allt i matematik och svenska som andraspråk som elever inte når målen – 11 procent respektive 30 procent missade målen i dessa ämnen.

– Om vi satsar på dessa ämnen och sätter in stöd i tid skulle sannolikt fler bli behöriga till gymnasieskolan, säger Tommy Lagergren.

Flickor är precis som tidigare år behöriga till gymnasiet i högre grad än pojkar, men skillnaderna mellan könen minskar.