Under lÀsÄret 2021/2022 var 85 procent av eleverna som gick ut nian behöriga till nÄgot av gymnasieskolans nationella program. Det Àr 1,2 procentenheter lÀgre Àn det föregÄende lÀsÄret, men pÄ samma nivÄ som lÀsÄret 2018/19 innan pandemin slog till.
ââUnder pandemin var skolsystemet satt under vĂ€ldigt hĂ„rd press, och det var osĂ€kra förhĂ„llanden kring betygsĂ€ttningen eftersom lĂ€rarna inte trĂ€ffade eleverna pĂ„ samma sĂ€tt som de normalt gör. DĂ€rför fanns en oro att betygen skulle pĂ„verkas pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, men vi ser ganska smĂ„ skillnader, sĂ€ger Tommy Lagergren, avdelningschef pĂ„ Skolverket.
"Viktig skyddsfaktor"
NÀstan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet under det gÄngna lÀsÄret. Men runt 15 procent av eleverna, nÀstan 18 000, blev det inte.
ââSĂ„ har det sett ut under en lĂ„ng period, sĂ€ger Tommy Lagergren.
ââAtt bli behörig till gymnasiet Ă€r en viktig skyddsfaktor för att inte hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det Ă€r en stor utmaning för svensk skola att se till att fler blir behöriga.
En viktig faktor enligt Lagergren Àr den inverkan som förÀldrarnas utbildningsnivÄ har pÄ elevernas chanser att bli behöriga till gymnasiet.
ââHĂ€r behöver man arbeta hĂ„rt för att utjĂ€mna skillnaderna.
Minskade könsskillnader
Det Ă€r framför allt i matematik och svenska som andrasprĂ„k som elever inte nĂ„r mĂ„len â 11 procent respektive 30 procent missade mĂ„len i dessa Ă€mnen.
ââOm vi satsar pĂ„ dessa Ă€mnen och sĂ€tter in stöd i tid skulle sannolikt fler bli behöriga till gymnasieskolan, sĂ€ger Tommy Lagergren.
Flickor Àr precis som tidigare Är behöriga till gymnasiet i högre grad Àn pojkar, men skillnaderna mellan könen minskar.