Skolinspektionen har följt med på 125 lektioner på 30 grundskolor i årskurs 7–9, för att granska hur skolor hjälper elever med neuropsykiatriska svårigheter.

Eleverna riskerar sämre skolresultat, men ofta vet de själva vad som krävs för att undervisningen ska fungera för dem. Det vet däremot ofta inte lärarna. Eleverna har ofta meddelat någon i personalen, men informationen har inte spridits till alla berörda lärare.

– Man kan ha svårt att komma i gång med sitt arbete. En lärare som känner till det kan efter en genomgång för alla gå fram till eleven och fråga: vet du vad du ska göra nu? En sån enkel fråga, eller att kort sammanfatta genomgången, kan göra att eleven kan komma i gång, säger Siri Morawski, utredare på myndigheten.

Eleverna riskerar också att utsättas för "negativa inställningar" både från personal och klasskamrater, vilket hon tror beror på okunskap.

– Man upplever att andra elever suckar när man hamnar i samma grupp när det är grupparbeten. Det kan handla om att man har svårigheter att förstå sin roll och bidra i gruppen, säger hon och tillägger att lärare bör tänka på sammansättning och rollfördelning vid grupparbeten.

Åtta av skolorna bedöms ha hög kvalitet inom alla granskade områden, vilket ses som ett tecken på att det skulle kunna fungera överallt.

– Det är otroligt roligt att man jobbar bra och ger de här eleverna bra förutsättningar, säger Siri Morawski.