Det är Skolinspektionen som har sammanfattat hur skolhuvudmän arbetar för att ge alla elever samma möjligheter, oavsett bakgrund. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att resurser ska fördelas efter behov.

I underlaget till rapporten ingår till större del del kommunala huvudmän, men även fristående skolhuvudmän ingår.

Saknar överblick

Var fjärde skolansvarig bedöms ha påtagligt svaga insatser för en mer likvärdig skola. Det kan handla om att extra resurser enbart sätts in där behovet är uppenbart, till exempel i skolor som tagit emot många nyanlända, men utan kunskap om eventuella behov på andra skolor. Skolhuvudmännen saknar alltså överblick. Det kan också handla om att samma resursfördelningsmodell använts år efter år, utan uppdatering.

Skolinspektionen konstaterar att det ofta krävs kraftfulla och långvariga insatser för att bryta ett mönster, till exempel låga betyg på en skola.

Problem förstärks

Men kapaciteten hos olika huvudmän varierar. Där det inte fungerar kan flera olika problem förstärka varandra: svag styrning, brister i undervisning, stökig miljö, för lite stöd och för lite elevhälsaoarbete. Svag styrning kan också leda till att rektorer slutar.

Men, påpekar Skolinspektionen, det finns också positiva tecken. Ett sådant är att elever i socioekonomiskt svaga områden mer än andra elever tycker att deras lärare väcker studieintresse och får dem att tro på sig själva. Nästa steg behöver vara att ta reda på hur dessa elever kan få en undervisning som ger mer, skriver Skolinspektionen.