Det Àr Skolinspektionens bild efter att ha granskats 28 skolor med lÄngvarigt lÄga kunskapsresultat.
ââSka man kunna vĂ€nda dessa skolor Ă€r det oerhört viktigt att det blir starka och kraftfulla satsningar, sĂ€ger Skolinspektionens generaldirektör HelĂ©n Ăngmo.
Enligt granskningen Ă€r det lĂ„ngt ifrĂ„n sjĂ€lvklart att skolans ytterst ansvariga â kommunen eller friskoleĂ€garen â sĂ€tter in skrĂ€ddarsydda insatser för att Ă„stadkomma en förbĂ€ttring.
En tredjedel av huvudmÀnnen har varken nu, eller nÄgon gÄng under den tioÄrsperiod som granskats, genomfört riktade insatser.
Punktinsatser
TT: Betyder detta att huvudmÀnnen inte gör sitt jobb?
ââDe gör en hel del, men det har blivit punktinsatser. Ska man vĂ€nda skolor med svaga resultat mĂ„ste man ha ett lĂ„ngsiktigt perspektiv, sĂ€ger HelĂ©n Ăngmo.
I rapporten framgÄr att rektor och lÀrare pÄ skolan sjÀlva fÄr försöka Ästadkomma en förÀndring.
Men skolorna brottas ofta med hög personalomsÀttning bland lÀrare och rektorer, vilket inte skapar nÄgon kontinuitet.
ââDet Ă€r mycket hög rektorsomsĂ€ttning pĂ„ nĂ„gra av skolorna och hög omsĂ€ttning pĂ„ flera andra. Och vi vet att skolutvecklingsarbetet tappar fart nĂ€r rektorer slutar, sĂ€ger HelĂ©n Ăngmo.
Att rektorer lÀmnar skolorna kan sannolikt förklaras med hög arbetsbelastning. Inte minst arbetet med att rekrytera lÀrare tar kraft och tid.
ââVi vet att det Ă€r en lĂ€gre andel behöriga lĂ€rare pĂ„ dessa skolor. DĂ„ kan man behöva centralt stöd, hjĂ€lp att profilera skolan eller fler förstalĂ€rartjĂ€nster, sĂ€ger HelĂ©n Ăngmo.
Dessutom kan rektorer fÄ sparkrav att hantera. I granskningen ges exempel pÄ att rektorer varit tvungna att göra personalnedskÀrningar pÄ grund av tidigare budgetunderskott.
Inte Ànda fram
En del av huvudmÀnnen i granskningen har omorganiserat för att fÄ mer heterogena elevgrupper, exempelvis genom att slÄ samman skolor
ââMen det Ă€r ju inte sĂ€kert att en skola gynnas bĂ€st av en organisatorisk Ă„tgĂ€rd. Det har i alla fall inte hjĂ€lpt Ă€nda fram för att vĂ€nda resultaten, sĂ€ger Ăngmo.
Skolinspektionen ser dock att flera av de granskade huvudmÀnnen förbÀttrat arbetet under de senaste tre-fyra Ären. Det kan bland annat handla om att rektorer har handplockats utifrÄn skolans behov.
I granskningen har 28 skolor hos 18 huvudmĂ€n ingĂ„tt. Skolorna har valts ut pĂ„ basis av att de har en lĂ€gre andel elever med godkĂ€nda betyg i Ă„rskurs 9, jĂ€mfört med andra skolor, under Ă„ren 2010â2019.
I granskningen finns exempel pÄ skolor med en Ärlig elevomsÀttning pÄ 25 procent och 94 procent elever med annat modersmÄl Àn svenska.