Gymnasieskolans språkintroduktion är utformad för nyanlända elever som gått högst fyra år i svensk skola och ännu inte fått godkänt i ämnet svenska som andraspråk.

När pandemin kraftigt krympte möjligheterna till undervisning i gymnasieskolornas lokaler hade ändå en majoritet av eleverna på språkintroduktion möjlighet att komma till skolan under förra vårterminen. Men smittläget har som bekant varierat över landet och Skolinspektionen har därför granskat situationen för elever på 16 gymnasieskolor som behövt ha undervisning på distans.

Färre samtal

Granskningen visar att distansundervisning fick påtagliga negativa följder för dessa elever. Eleverna har haft svårt att tillgodogöra sig undervisningen, och då särskilt i den muntliga språkutvecklingen, det vill säga i att tala svenska. Två tredjedelar av de tillfrågade eleverna svarar att fjärrundervisningen gör det svårare att få stöd och hjälp. En majoritet av av rektorerna och lärarna har samma uppfattning.

Lärarna förklarar att det är en stor utmaning att få till riktiga samtal mellan eleverna när alla sitter vid var sin skärm. Eleverna blir tystare och ställer inte lika många frågor.

Tappad motivation

Lärare, rektorer och elevhälsans personal uppfattar också att elevernas mående försämrats av fjärrundervisningen, vilket bekräftas av drygt hälften av eleverna. Även motivationen försämras, och särskilt för dem som bor trångt eller helt ensamma. En vanlig åtgärd har då varit att låta eleven i fråga komma till skolan och ha undervisning där.

Skolinspektionen skriver i sin rapport att förutsättningarna för distansundervisning var bättre vårterminen 2021, då skolorna skaffat sig erfarenhet. "Trots detta tyder resultaten sammantaget på att elever på gymnasieskolans språkintroduktion påverkats i stor utsträckning av undervisningen på distans", skriver Skolinspektionen.