Det är bara Taiwan som presterar bättre än Sverige i kunskapsmätningen ICCS, som testar vad elever kan om och har för engagemang i demokrati- och samhällsfrågor. Det är frågor som tas upp i flera ämnen, men främst i samhällskunskap.
Med 565 poäng har Sverige ett bättre resultat än bland andra Polen, Estland och Norge. Sverige har också högre poäng än Danmark, men skillnaden ligger inom felmarginalen.
Trots en hög svensk snittpoäng ökar skillnaderna mellan elever med lägre socioekonomisk bakgrund och de med hög.
– Sverige ligger i topp men vi har inte en likvärdig skola, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, vid en pressträff när resultaten presenteras.
Det ska också sägas att svenska åttondeklassare presterade bättre i föregående ICCS, 2016, då resultatet blev 579 poäng. Å andra sidan är nedgången en generell trend bland länderna som deltog både då och nu. Vad det beror på finns inget egentligt svar på, men många förklarar det med pandemin.
– När vi tittar på resultatutvecklingen, så är det svårt att förklara försämringen med något annat än pandemin. Det är inte rimligt att tro att alla länders skolor har blivit sämre plötsligt, säger Peter Fredriksson.
Ökade gap
Det kanske mest problematiska för svensk del är att skolan alltså återigen visar sig ha stora resultatskillnader mellan olika elevgrupper. Samma mönster har synts i en rad tidigare studier. I ICCS 2022 får elever med högutbildade föräldrar högre poäng än elever från lågutbildade hem och svenskfödda får bättre resultat än elever som invandrat.
– Vi har ett problem med likvärdigheten i svenska skolan. Elever möter skolor med väldigt olika kvalitet, säger Fredriksson.
Socioekonomisk bakgrund är den faktor som spelar störst roll för elevernas resultat. Och skillnaderna mellan grupperna ökar jämfört med tidigare undersökningar.
– Sverige är ett av länderna med störst skillnad mellan hög och låg socioekonomisk bakgrund. Socioekonomi spelar större roll än migrationsbakgrund, säger Stephanie Plenty, projektledare för ICCS 2022 på Skolverket.
Peter Fredriksson trycker på att alla skolor behöver bli bättre på att lära elever om demokrati.
– Huvudmännen har det yttersta ansvaret och de behöver fördela resurserna utifrån elevernas behov, säger han.
Killarna kommer inte heller upp i samma poäng som tjejerna. Det svenska gapet har ökat markant sedan den första ICCS-studien 2009. De 37 poäng som skiljer mellan tjejer och killar i ICCS 2022 är det näst största av alla länders, bara Bulgarien har ett större.
Men Sverige är inte ensamt om att ha stora skillnader inom sitt skolsystem. IEA ser samma mönster hos andra länder.
Omvälvande händelser
ICCS mäter också attityder, och det visar sig bland annat att svenska åttondeklassare har ett högt förtroende för samhällsinstitutioner. Andelen elever som uttrycker stöd för invandrares lika rättigheter är större i Sverige än i många andra länder.
ICCS 2022 genomfördes i mars–april 2022, det vill säga när 15-åringar världen över fått erfarenhet av en svår pandemi, förstått vidden av klimatförändringarna och att ett krig brutit ut i Europa. Svenska tonåringar hade i april 2022 också fått vänja sig vid täta rapporteringar om skjutningar och gängkriminalitet.
IEA understryker hur viktigt det är att skolan lär eleverna att förstå sitt samhälle och att orientera rätt i informationsflödet.
ICCS samlade dock inte mer än 22 länder. Exempelvis saknas denna gång Finland, vars elever hört till de allra bästa i de tidigare två ICCS-mätningarna. Länder som USA, Kanada, Japan och Sydkorea deltar inte.
