Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som sammanställt svar från mer än 3 600 högskolestuderande med studiemedel om deras ekonomi.

Bilden är alltså att en stor majoritet får inkomsten att täcka utgifterna. Studiemedel står för den största delen (82 procent) av inkomsten. Resten täcks av lön – fyra av tio extrajobbar – eller sparade pengar.

Jämfört med 2010, då CSN ställde samma frågor, har andelen som får privatbudgeten att gå ihop ökat något. Förklaring: Fler utnyttjar lånedelen i studiemedlet, och inte endast bidragsdelen.

Undersökningen ger dock inte svar på varför fler lånar.

– Det har varit en trend de senaste åren att fler använder sig av lånedelen. Räntelägen kan vara en orsak, men sannolikt finns fler orsaker, säger analytiker Peter Engberg vid CSN.

Färre extrajobb

Studenterna tillfrågades 2020, alltså då pandemin påverkade möjligheten att ta extrajobb.

– I studerandegruppen är det vanligt att jobba inom hotell och restaurang, som ju haft det särskilt svårt under pandemin. Hade vi frågat ett annat år hade sannolikt fler studerande haft ett arbete parallellt med studierna. Men å andra sidan kan vi inte se att lånebenägenheten skjutit i höjden under pandemin, säger Peter Engberg.

CSN pekar också på att en majoritet, 60 procent, av de svarande har möjlighet att spara under studietiden. Tio år tidigare var andelen 41 procent.

– Det är framför allt de yngre som sparar. Och många yngre bor hemma hos föräldrarna, vilket ökar möjligheten att lägga pengar på ett månadssparande, säger Peter Engberg.

Avstår från lån

I den fjärdedel studerande som inte får inkomsten att räcka är samtidigt intresset för att ta studielån lägre. Det gäller framför allt äldre, studerande föräldrar och personer med utländsk bakgrund.

Men, påpekar Peter Engberg, det kan vara så att de som tar hjälp av närståendes gåvor eller lån underskattat dessa belopp när de angivit inkomst. Så om exempelvis sambon står för bostadskostnaden under studietiden kanske det inte framgår.