Det sjuder av oro och upprördhet vid landets lärosäten. Sedan den 20 juli gäller nämligen krav på minst 18 månaders anställningskontrakt för utomeuropéer som beviljas permanent uppehållstillstånd. Det gör det svårt för doktorander och postdoktorer, då anställningar inom den akademiska världen ofta löper ett år i taget.

Lagskärpningen tillkom som ett sätt att strama åt asylinvandringen, men gör också framtiden osäker för dem som sökt sig till Sverige för en akademisk karriär, det anser Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– De doktorander som finns här inser att de kom till Sverige under andra premisser än vad som nu gäller. Många av dem som skulle kunna ha varit intresserade av att stanna i Sverige kommer förmodligen inte att uppfylla kraven. De känner sig lurade, förstås.

Kan beröra tusentals

Lärosäten för inte register över studenters härkomst och därför är det svårt att slå fast exakt hur många som riskerar att drabbas. Statistiska centralbyrån uppskattade 2019 att det i hela landet totalt fanns omkring 17 000 doktorander. Av de som 2019 påbörjade sin doktorandtjänst var 1 250, eller 40 procent, utländska.

Stefan Bengtsson uppskattar att det vid Chalmers handlar om 400–500 personer. Vid Lunds universitet upptas merparten av platserna vid naturvetenskapliga och tekniska fakulteten av utomeuropeiska doktorander. Vid Stockholms universitet uppskattar rektor Astrid Söderbergh Widding att omkring hälften av doktoranderna är internationella.

"Fatalt och förödande"

Astrid Söderbergh Widding är också ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, där man är rungande överens om de problem lagändringen ställer till med.

– Det här är fatalt och förödande. Det här går stick i stäv med den tidigare hårt vunna kampen om att göra det möjligt för doktorander att få permanent uppehållstillstånd efter fyra års doktorandstudier, säger hon.

Göra det enklare

En annan fråga är vilka konsekvenser lagändringen medför på längre sikt, hur det påverkar dem som sneglar på Sverige som ett möjligt framtida karriärval. Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen kritiserade redan i våras det som då endast var ett lagförslag, och han är fortsatt tydlig med vad han tycker.

– Det här inte bra för Sverige. Vår attraktionskraft när det gäller att rekrytera talanger från andra länder drabbas av det här. För ett land som ligger i periferin så måste målsättningen helt klart vara att göra det enklare – inte svårare – att rekrytera kompetens.