Undersökningen kallas PIAAC (International Assessment of Adult Competences) och mäter färdigheter som alla bedöms behöva för att klara sig i yrkes- och samhällslivet: läsning, räkning och problemlösning. Precis som för den betydligt mer kända Pisaundersökningen, som görs bland 15-åringar, är OECD huvudansvarig. Genomförandet i Sverige ansvarar SCB för.
PIAAC fyller en viktig funktion eftersom den ger unik information, säger Lotta Larsson, projektledare för PIAAC i Sverige.
– Det är den enda internationella undersökningen som mäter färdigheter i den vuxna befolkningen. Vi kan också knyta färdigheterna till individernas bakgrund, utbildning och erfarenhet på arbetsmarknaden, vilket är unikt.
Hon påpekar att Pisa och PIAAC inte är helt jämförbara. Syftet med Pisa är att visa hur väl ett lands utbildningssystem fungerar, medan PIAAC mäter nödvändiga färdigheter bland vuxna, oavsett när och var de utbildats.
Tydliga varningstecken
Undersökningen gjordes för första gången 2011/12, med Sverige som ett av 24 deltagande länder. Då gick det bra: Sverige placerade sig tydligt över snittet på samtliga tre områden, och bäst av alla i problemlösning.
Då, för tiotalet år sedan, fick PIAAC ingen större uppmärksamhet. Men med nästa testomgång blir resultaten mer intressanta, eftersom det går att göra en jämförelse över tid. Det är viktig information, eftersom det fanns tydliga varningstecken 2011/12.
– Det var då 13 procent som inte hade tillräckliga färdigheter i läsning för att klara sig i samhälls- och yrkeslivet, vilket motsvarar ungefär 780 000 personer i befolkningen. Det var en viktig signal. Så även om Sverige låg bland de främsta länderna fanns det stora klyftor, säger Lotta Larsson.
Störst gap
I räknefärdighet var resultatet ännu lite sämre: 15 procent låg på nivå 1 eller lägre, på en skala upp till nivå 5. De flesta deltagande svenskar låg på nivå 3, vilket motsvarar goda färdigheter.
Gruppen med otillräcklig kompetens dominerades av personer med kort utbildning samt utrikes födda. Av alla länder som deltog i PIAAC hade Sverige det största resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda.
Då, 2011, var andelen utrikes födda i Sverige 18 procent, en av de högsta andelarna bland de länder som deltog i PIAAC. Tio år senare har andelen vuxit till 25 procent. Detta faktum talar för att Sveriges resultat den här gången sannolikt kommer att bli några poäng sämre, varnade forskare och experter i en debattartikel i DN i våras.
De förbättrade svenska resultaten i Pisa 2015 och 2018 talar förvisso för ett förbättrat resultat i PIAAC – årskullarna som gjorde Pisa har ju nått åldern för att delta. Men de är inte tillräckligt många för att väga upp effekten av ökad invandring, enligt experterna.
– Om man som Sverige haft perioder med ganska omfattande invandring påverkar det resultatet. Men det återspeglar ju verkligheten, säger professor Jan-Eric Gustafsson, ledamot i den svenska expertgruppen för PIAAC och en av artikelförfattarna.
Stärkt SFI
TT: Vad krävs för att kompetensklyftorna inte ska öka?
– Det viktigaste är att de som bor i landet lär sig språket. Det finns också ett stort behov av kompensatoriska utbildningsinsatser för dem som haft en kort skolgång i Sverige eller i sitt hemland, säger Jan-Eric Gustafsson.
Men för att nå dit behöver SFI förstärkas med fler behöriga lärare och yrkeshögskolan få medel till fler kurser, enligt artikelförfattarna.
Resultatet från PIAAC 2022/23 publiceras först i december 2024. Dessförinnan, i slutet av detta år, publicerar SCB en uppföljning av deltagarna i den första PIAAC-mätningen – en grupp som nu alltså befinner sig i åldersspannet 26-75 år. Syftet är att se hur det gått för personer med olika nivå på färdigheter vad gäller studier och arbete åren 2013-2021.