Regeringens förslag innebär att elevhälsans uppgift ska göras tydligare i lagen. Det klargörs att det ska finnas ett kontinuerlig samarbete mellan elevhälsan och lärarna, likaså mellan elevhälsan och sjukvården och socialtjänsten när det behovet finns.
Det blir också ett uttalat krav att det ska finnas specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
Vidare ska det göras tydligare att elevhälsan har ett förebyggande arbete och inte ska rycka in först när behovet är akut. Skolhuvudmännens ansvar att ta med elevhälsan i sitt kvalitetsarbete lyfts också fram.
Lagändringen kommer att leda till en jämnare kvalitet på elevhälsovården över landet, hoppas skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).
– Det finns väldigt mycket engagemang bland elevhälsans personal, men jag tror att på vissa ställen är de som små öar, med otillräckliga resurser. Men elevhälsan ska vara en integrerad del av skolan och det ska elever, lärare och vårdnadshavare tydligt kunna se, säger hon.
Särskolan försvinner
Lagförslaget berör också utbildningen i det som i dag benämns särskolan, det vill säga skolformen för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för särskolans elever - en garanti som de i dag är exkluderade ifrån.
Dessutom föreslås att begreppen särskolan och gymnasiesärskolan slopas, och ersätts av "anpassad grundskola" respektive "anpassad gymnasieskola". Ett namnbyte har varit efterlängtat, enligt skolministern.
– Det finns elever i särskolan som känt sig utanför och mindre värda, därför tycker vi att anpassad skola är bättre.
Ingen miniminivå
I den utredning som ligger till grund för propositionen föreslogs att bemanningen i elevhälsan skulle få en miniminivå.
Statistik saknas, men enligt utredningens uppskattning går det i genomsnitt en skolläkare per 10 100 elever, en skolsköterska per 440 elever, en psykolog per 1 500 elever och en kurator per 460 elever. Personal med specialpedagogisk kompetens saknas det uppgifter för.
Utredningen föreslog en lägstanivå, alltså ett bemanningskrav, på en skolläkare per 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever. Men regeringen har avstått från att gå vidare med detta.
– Det är ibland problematiskt med exakta siffror. En del skolhuvudmän har stora behov, andra små och därför måste bemanningen kunna variera,
Den lägstabemanning utredningen föreslog skulle innebära ökade kostnader på nära 850 miljoner kronor per år. Men det är inte kostnaden som fått regeringen att avstå från ett uttalat bemanningskrav, snarare risken att en lägstanivå också kan ses som ett tak - oavsett behov, enligt minstern.