— Vi kontaktade rektorer för flera lärosäten i Sverige för att få till en samlad satsning på att stötta forskare som flytt från Ukraina. Det har varit ett stort positivt gensvar, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademein (KVA).

Ingå i forskarmiljöer

Representanter från de svenska lärosätena och forskare från olika discipliner reagerade tidigt under invasionen och det pågår aktiviteter på många olika nivåer för att underlätta för de ukrainska forskare som flyr och som vill fortsätta vara verksamma.

— I det akuta läget handlar det självklart om att rädda liv och hjälpa människor på flykt. Men de forskare som lyckas ta sig hit vill vi ska tas emot på bästa sätt och låta dem ingå i olika forskningsmiljöer, ge dem tillgång till infrastruktur eller på annat sätt möjliggöra forskning som inte längre är möjligt i hemlandet. Den akademiska friheten är en grundpelare i demokratin.

Strömmat in ansökningar

Enligt Hans Ellegren kan det handla om att få arbetsyta och ett sammanhang med forskare inom relevant ämnesområde. Det bästa är om forskaren tar kontakt med en forskargrupp i förväg och tar reda på vilka möjligheter som finns.

KVA har också utlyst stipendier riktade mot ukrainska forskare som vill och kan vara verksamma i Sverige. Även andra forskningsfinansiärer skjuter till särskilda medel.

Redan första dygnet har det strömmat in ansökningar.

— Intresset är väldigt stort. Vi hoppas lärosätena kan hitta individuella lösningar som passar de enskilda forskarnas behov, säger Hans Ellegren.