Lovskolan ska utökas med ytterligare 25 timmar som ska ges under läsåret, till exempel på läslovet eller påsklovet, för de i årskurs nio som riskerar att sakna behörighet till gymnasiet. Dessa timmar ska inte räknas av de 50 timmar lovskola som huvudmän redan är skyldiga att erbjuda.
Extra studietid ska också erbjudas. Alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska ha möjlighet till minst två timmars extra studietid per vecka. Där ska elever få möjlighet att få hjälp med läxor, plugga inför ett prov eller hjälp med annat skolarbete. De extra två timmarna ska ske under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag.
– Vi vet att svensk skola kan ännu bättre. Under lång tid har samhället varit för svagt och skolan har blivit alltför ojämlik, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) under en presskonferens på fredagen.
För jämlikhet
Regeringen fattade under torsdagen beslutet om lagrådsremissen om bland annat utökad lovskola. Enligt Lina Axelsson Kihlblom är det ett förslag för ökad jämlikhet.
– Det är ett viktigt jämlikhetsförslag. Även om fler elever de senaste åren klarar skolan är ett stort problem att så många elever varje år går ut grundskolan utan behörighet, säger hon.
TT: Vilka elever kommer att ha nytta av detta?
– Statistiken talar sitt tydliga språk, det är elever som inte har akademiker till föräldrar, det är också de (från familjer) med mindre inkomster, säger Axelsson Kihlblom.
Fackförbund kritiska
Lärarfacken riktar skarp kritik mot det nya förslaget. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet hade i stället velat se fler satsningar på den ordinarie skolverksamheten, i stället för utökad studietid och lovskola.
Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand motsvarar inte regeringens förslag de åtgärder som elever och rektorer efterfrågar.
– Det är jätteviktigt med en likvärdig skola och att alla elever får det stöd och de insatser som behövs. Men att tro att extra lovskola och fler timmar ska lösa det problem som finns, när problemet är lärarbrist och en extrem arbetsbelastning, det finns ingen rimlighet i det, säger hon.
Enligt skolministern kommer reformen med budgetära förutsättningar och regeringen skjuter ungefär en kvarts miljard till förslagen. Det ska öka möjligheten för huvudmän att anställa fler att vara delaktiga i elevers kunskapsutveckling, enligt Axelsson Kihlblom.
– Det är väldigt svårt att få tag på legitimerade lärare i dag. Om det blir så att lärare tvingas undervisa mer, då är jag rädd för att attraktiviteten i läraryrket kommer att sjunka. Och det har vi inte råd med, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.
Frivilligt för eleverna
Sedan 2017 är huvudmän skyldiga att erbjuda minst 50 timmar lovskola i juni för de elever som efter årskurs 8 eller 9 riskerar att inte vara behöriga till gymnasiet. Det är frivilligt för eleverna att delta men elever som har tackat ja har närvaroplikt. Huvudmannen kan också frivilligt välja att erbjuda lovskola till dessa elever även under läsåret.
I oppositionens budget, som regeringen styr på, har 400 miljoner kronor tillförts för 2022 som ska användas till olika stödinsatser i skolan, exempelvis i form av utökad lovskola.
Utökad studietid föreslås börja gälla från och med höstterminen 2022. Lagförändringarna om utökad lovskola föreslås träda i kraft den 1 juli i år.