SCB har i en färsk analys följt upp den kull unga människor som lämnade gymnasieskolan inför sommaren 2017. Statistiken visar att efter ett år hade nästan en fjärdedel (23 procent) inlett högskolestudier. Efter fem år hade andelen ökat till 56 procent, med en majoritet av kvinnor.
Likt tidigare år hade de allra flesta som antagits till en högskoleutbildning läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
Likt tidigare var det också mycket högre benägenhet bland högutbildades barn att gå vidare till akademiska studier. Analysen visar vidare att geografisk närhet till universitet eller högskola ökar studiebenägenheten. Var familjen är bosatt är alltså ytterligare en faktor.
Tar en paus
Mönstren visar sig också i stora skillnader mellan kommunerna. Ett exempel: I Uppsala och Lund, starkt präglade av sina universitet, tog 45 respektive 41 procent av ungdomarna klivet direkt från gymnasiet till högskola – de högsta andelarna i landet.
Men också bland ungdomar från Botkyrka, Sigtuna, Malmö och Järfälla gick en hög andel (33–35 procent) direkt vidare till högskola. Det är kommuner med hög andel invånare med utländsk bakgrund, och ungdomar som är första eller andra generationens invandrare är mer benägna än ungdomar med svensk bakgrund att så snart som möjligt läsa vidare. Eller omvänt: De med svensk bakgrund är mer benägna att ta en paus före högskolestudierna. Analysen går inte in på vad skillnaden kan bero på.
– Jag kan tänka mig att det beror på de ekonomiska förutsättningarna för att göra andra saker, säger Annica Wallerå, utredare vid SCB, och syftar på sådant som att kunna resa till exempel.
Danderyd i kapp
Fem år efter gymnasieexamen hade ungdomar i Danderyd, Lidingö och Täby i Stockholms län kommit ikapp och gått förbi såväl Lund och Uppsala som Botkyrka, Sigtuna, Malmö och Järfälla vad gäller övergång till högskola.
Bland kommunerna med lägst övergång till högskola - inom ett och inom fem år - återfanns bland andra Olofström, Gällivare, Kiruna och Krokom.
Det ska påpekas att de befolkningsmässigt minsta kommunerna inte ingår i jämförelsen, utan endast de 177 som hade minst 100 elever som tog gymnasieexamen 2017. Detta för att få stabila siffror över tid. I de 177 kommunerna bodde 90 procent av de aktuella ungdomarna.