– Det är ett väldigt kraftfullt paket för att rädda så många småföretag som det bara går, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
I det nya krispaketet, som förhandlats fram med Centern och Liberalerna, sänks arbetsgivaravgifterna kraftigt för mars, april, maj och juni.
Nedsättningen föreslås gälla för högst 30 anställda och för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor. Under de fyra månaderna ska bara ålderspensionsavgift betalas.
Förslaget beräknas kosta staten 33 miljarder kronor.
Stöd för hyra
Krispaketet innehåller också ett statligt stöd på 5 miljarder kronor för att få ned till exempel restaurangers och butikers kostnader för lokalhyror. Det stödet gäller för april, maj och juni och bygger på att hyresvärden går med på att sänka hyran under den perioden. Hyresvärden kan då få stöd från staten motsvarande 50 procent av hyresnedsättningen.
Det finns krav på betydligt större direkta stöd för företagen, till exempel från Svenskt Näringsliv. Moderaterna tycker att flera av förslagen är bra, men anser att paketet är för snålt. De hade velat att arbetsgivaravgifternas togs bort helt för alla företag.
– Vår bedömning är att vi använder skattebetalarnas pengar betydligt mer effektivt på det här sättet eftersom det är de mindre företagen som har det stora problemen, säger Magdalena Andersson.
Behövs resurser
Finansministern vill ha pengar kvar även för ett stimulanspaket för ekonomin när den akuta krisen är över.
– Det ska också finnas pengar så vi kan betala ut barnbidrag i november och så att undersköterskan i Ovanåker kan få sin lön till jul, säger Andersson.
Centerns ekonomisk politiske talesperson Emil Källström anser att förslagen tillsammans med tidigare åtgärder, som att staten tar över sjuklöneansvaret och ger stöd till korttidspermitteringar, innebär kraftigt minskade kostnaderna för företagen
Krispaketet innehåller inte bara direkta stöd till företagen. För att göra det lättare för små företag att få banklån föreslås en statlig lånegaranti. Den har en ram på 100 miljarder kronor.
Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga.
– Vi ser idag att många små och medelstora företag inte kan låna hos banken därför att banken tycker att det är för riskfyllt, säger, säger L:s ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson.
Topp i maj?
Krispaketet innebär även att småföretag som betalar in moms årsvis får anstånd med momsinbetalningar som ska göras under våren.
Dessutom ska egenföretagare som drabbats hårt av virusutbrottet kunna få sänkt skatt genom att vinsten för 2019 får sättas av i en periodiseringsfond upp till en miljon kronor, som sedan kan kvittas mot eventuella framtida förluster.
Hur långt det nya krispaketet räcker beror mycket på hur länge coronakrisen varar. De nedsatta arbetsgivaravgifterna, liksom hyresstödet gäller till och med juni.
– Lyssnar vi till experter och tittar på andra länder, så verkar det bästa scenariot vara att vi får en topp i april-maj och att det sedan blir lägre nivåer av sjukdom, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
Kostar staten 70 miljarder
Räknar man in alla krisåtgärder som lagts fram, inklusive till exempel slopad karensdag och stöd till kultur och idrott, så blir den direkta kostnaden för statsbudgeten sammanlagt 70 miljarder kronor.
– Det är lika mycket som reformutrymmet vi använde i budgeten 2017 och 2018 tillsammans, säger Andersson.
Och kostnaderna kan komma att öka snabbt. För bara någon vecka sedan räknade finansdepartementet med att korttidspermitteringen skulle kosta 2,4 miljarder. Nu bedöms kostnaden under 2020 bli 20 miljarder kronor.