Huvudvärk, feber, trötthet och frossa är de vanligaste bekymren efter sprutan som ska ge skydd mot covid-19. Det syns i de totalt 78 000 rapporterna från vaccinerade och vårdpersonal som hittills kommit in till Läkemedelsverket. Även kliniska studier av vaccinerna bekräftar att det är de vanligaste symtomen.
Sedan vaccineringen inleddes strax före nyår 2020 har rapporteringen förändrats.
– Man kan se att andelen inrapporterade allvarliga biverkningar av mRNA-vaccinerna har minskat från januari 2021 då de började komma in, fram till i augusti, säger Veronica Arthurson, chef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket får även totalt sett in färre rapporter per vecka nu än under en vecka i årets första kvartal.
De vanligaste allvarliga biverkningarna som rapporterats in är desamma som de lindriga: Feber, frossa, huvudvärk och trötthet. I de fall den registreras som allvarlig har den drabbade själv i formuläret klassat sin huvudvärk eller feber som "allvarlig".
Trend bryts
Årets första fyra månader klassades 12–17 procent av de inrapporterade biverkningarna av Pfizer-Biontechs vaccin som allvarliga. I maj–augusti sjönk andelen till till 7–8 procent.
För Modernas syns samma mönster med en minskning från 9–11 procent allvarliga inrapporterade biverkningar första kvartalet till 4–5 procent under sommaren.
Trenden är tydlig fram till och med augusti. Men nu i september vänder inrapporteringen av allvarliga biverkningar uppåt något och ligger nu på 12 procent för Pfizer-Biontechs vaccin och 8 procent för Modernas.
Veronica Arthurson har inget säkert svar på vad det beror på, men en förklaring kan vara olika åldersgruppers beteenden kring att rapportera in misstänkta biverkningar.
Kliniska studier visar att yngre drabbas av de vanligaste biverkningarna oftare än äldre efter vaccination med Pfizer-Biontechs och Modernas vacciner.
Yngre möjlig förklaring
– Eventuellt är det något som kan speglas i inrapporteringen när en större andel yngre börjar vaccineras. En del personer kan också uppleva sådana, normalt lindriga, biverkningar som allvarliga och rapportera det, säger Veronica Arthurson.
Bland de yngsta i åldrarna 12 till 15 år har den breda vaccineringen inte kommit i gång, men riskgrupper har fått vaccin. Från den gruppen har drygt 20 rapporter om misstänkta biverkningar – samtliga av typen vanliga reaktioner – kommit in.
Antalet dödsfall som rapporterats efter att en person vaccinerats minskar också.
– Den absoluta majoriteten av de totalt 300 fall som rapporterats in kom i januari till april. Sedan dess har betydligt färre dödsfall rapporterats in för alla sorters vaccin mot covid-19, säger hon.
Mensrubbningar undersöks
Dödsfallen som rapporteras in används fortsatt i arbetet med att undersöka misstänkta biverkningar både inom EU och i Sverige.
– Vi har hittills inte på nationell nivå eller i EU sett ett generellt samband mellan död och vaccination, säger Veronica Arthurson på Läkemedelsverket.
Det finns däremot ett par fall i Sverige där dödsfall sannolikt har ett samband med vaccin. Ett par personer som vaccinerats med AstraZenecas vaccin har avlidit efter en allvarlig biverkning i form av blodpropp och låga nivåer av blodplättar.
En allvarlig biverkning som fastställts kliniskt är inflammation i hjärtmuskeln och i hjärtsäcken. Hittills har 155 fall i alla åldersgrupper konstaterats i Sverige, varav 105 var hjärtmuskelinflammation. Det har däremot inte fastställts om just de individuella fallen beror på vaccinet. Inget av dem har lett till döden.
I somras rapporterades mellan 300 och 400 fall av mensrubbningar in som en misstänkt biverkning av covid-19-vaccin. Antalet inrapporterade fall har nu stigit till 500–600.
– Här behöver man göra en grundlig utredning där man även tar hänsyn till andra datakällor. Det kommer att fortsätta följas av EMA:s säkerhetskommitté, men det har hittills inte fastställts något samband, säger Veronica Arthursson.