I vissa länder är över 80 procent av befolkningen fullvaccinerad. I andra färre än 5 procent. Den skeva fördelningen är problematisk på framförallt två sätt. Enskilda som inte fått vaccin riskerar att bli allvarligt sjuka. Risken för att nya virusvarianter utvecklas ökar med större smittspridning och därmed risken för att pandemin och dess följder förlängs.
Den 22 december skriver Världshälsoorganisationen (WHO) att ländernas beslutsfattare bör ta hänsyn till hur vaccintillgången i olika delar av världen påverkas när de väljer att ge sin befolkning en tredje dos. WHO har länge tryckt på att vaccindoserna bör fördelas rättvist globalt. Det här görs genom det globala vaccinsamarbetet Covax.
Men det perspektivet har inte vägts in när länder med stor andel andel vaccinerade med två doser beslutat att erbjuda en tredje dos.
Nationen först
– Man har haft det nationella perspektivet. Det är uppenbart, säger Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och expert i IAVG, den grupp inom WHO som har uppdraget att fördela Covax vaccindoser globalt.
I Folkhälsomyndighetens underlag till regeringen står inget om att de vägt in vaccintillgången i världen när de fattat beslut om att rekommendera en tredje dos vaccin. Det bekräftas av Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
– Det är inte vi som väger av hela världens behov, utan vi har ett uppdrag att vaccinera den svenska befolkningen.
Enligt Anna-Mia Ekström har det huvudsakliga skälet till den ojämlika vaccintäckning hittills varit bristen på doser.
När de rikare länderna kontrakterat stora mängder vaccin har andra delar av världen fått väldigt lite. Men det är på väg att förändras. När stora mängder vaccindoser nu kommer in är det snarare resurssvaga länders kapacitet att ta emot många doser med kort varsel och kort hållbarhet som är flaskhalsen. Samt att det spritt sig en vaccinrädsla via social medier.
Den afrikanska kontinenten sticker ut med i särklass lägst vaccintäckning. Det beror inte på att de saknar förmågan, enligt Ekström.
Afrika sticker ut
– Man har en mycket stor vana att rutinvaccinera barn mot till exempel mässling och polio och får nu hjälp av Unicef som är en nyckelpartner till Covax. Men många är skeptiska till massvaccinering, tilltron till myndigheterna är låg, säger hon.
När en människa infekterats av coronaviruset förökar det sig i kroppen och kan bilda miljontals nya virus. Varje gång sker spontana fel och misstag – mutationer. Med miljontals infekterade innebär det åtskilliga nya virusversioner. Ibland händer det att en variant som kan föröka sig ännu bättre utvecklas.
– Ju mera virusförökning desto större risk för att nya varianter ska dyka upp, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.
I en vaccinerad befolkning får viruset färre chanser att föröka sig och risken för att fler nya varianter utvecklas minskar. Den logiken gäller även för omikron, men eftersom två vaccindoser skyddar betydligt sämre mot spridning av varianten krävs tre doser eller ett vaccin specifikt mot omikron för att återigen dämpa risken för varianter, enligt Mirazimi.
Ingen lyx
Utvecklingen av viruset sars-cov-2 väntas fortsätta och det är inte troligt att omikron blir den sista varianten, enligt WHO.
Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström förhandlar om vaccininköp på EU-nivå. Han menar att det inte finns någon motsättning mellan att ge två eller tre doser. För att vara fullvaccinerad krävs tre doser, inte två som man bedömde först.
– Det är ett folkhälsobeslut, det är helt underbyggd vetenskapligt. Det är ingen lyxverksamhet.
Bergström anser att det går att både ge en tredje dos i länder med hög vaccinationsgrad och att få ut första dosen till fler där täckningen är låg. EU ligger bra till med 400 miljoner donerade doser till Covax och 1,2 miljarder exporterade vaccindoser. Indien och USA har å andra sidan infört exportstopp på vaccin och inte alls bidragit till en jämnare fördelning.
Doserna räcker
Bergström anser även, till skillnad från Anna Mia Ekström, att mottagarperspektivet har betydelse. Till exempel har Sydafrika haft doserna landet behövt, men saknat efterfrågan.
Ingen är säker förrän alla är säkra, lyder WHO:s budskap. Första halvåret 2022 ska alla länder nå målet att ha 70 procent vaccinerade – och hitta vägen ut ur pandemin.
TT: Har den skeva vaccintäckningen i världen lett till att pandemin förlängts?
– Det är svårt att analysera, men fortsatt låg vaccinationstäckning i stora delar av världen kan påverka effekterna av pandemin, pandemins längd och återkomst, säger Ali Mirazimi.
– Ja, absolut. Både genom fortsatt smittspridning och fortsatta nerstängningar med stora skador på ekonomi, hälsa och barns utbildning, särskilt i fattiga länder, säger Anna Mia Ekström.