Floridia skapar sällan några större rubriker. Den lilla staden nära Syrakusa har främst varit känd för de sniglar som är en lokal delikatess eller att borgmästaren är bland de yngsta i Italien.
Det förändrades i förra veckan.
Den 11 augusti registrerade en mätstation i staden 48,8 grader – vilket kan vara den högsta temperaturen som hittills har uppmätts i Europa. Det var så varmt att vissa av de berömda sniglarna brändes till döds i sina skal, citroner ruttnade på träden och strömmen gick på grund av det hårda trycket på luftkonditionering i hemmen.
Måste verifieras
Det tidigare europeiska värmerekordet ligger på 48 grader och noterades 1977 i Aten. Men för att Floridia ska hamna i historieböckerna måste den lokala mätningen verifieras av Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och det kan ta månader av noggrann vetenskaplig kontroll innan det slutgiltiga avgörandet fälls.
I juli bekräftade FN-organet 18,3 grader som nytt värmerekord för Antarktis – omkring ett och ett halvt år efter det att mätningen gjordes.
– Att det tar så lång tid beror nog på att arbetet med att granska och sammanställa globala rekord på det här sättet är relativt nytt, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
– Tidigare har det varit ganska lösa boliner, ibland riktigt rörigt vad gäller värmerekord.
Rekordet från Aten har varit omtvistat, eftersom vissa fristående bedömare menar att temperaturen kan ha påverkats av skogsbränder. I deras ögon är 48,5 grader på Sicilien 1999 den egentliga temperaturtoppen i Europa – en notering som dock inte har accepterats av WMO.
– Det är bra att det nu finns en objektiv rutin och metod i botten för att kunna genomföra utvärderingar som inte styrs av olika intressen, säger Hellström.
– Många äldre rekord är ifrågasatta, det har varit ganska mycket tjafs kring det. Det är viktigt för trovärdigheten att det blir ordning och reda i statistiken.
Samlar statistik
Det var så sent som 2007 som WMO etablerade en global databas för bland annat rekordmätningar kring temperatur, nederbörd, hagel, vind, blixtnedslag och dödsfall kopplade till väder. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att klimatet förändras snabbare än befarat, på grund av mänsklig påverkan. Kunskap om befintligt väder och klimatextremer är nyckeln till att kunna avgöra exakt hur mycket och snabbt klimatet förändras, enligt WMO, som har beskrivit det som databasens allra viktigaste funktion.
– I och med de allmänna klimatförändringarna är det troligt att även extremerna förändras och man har blivit mer medveten om att det är viktigt att hålla koll på dem, säger Hellström.
– Tidigare har det kanske främst betraktas som något för kalenderbitare.
Om en möjlig regional eller global rekordtemperatur har uppmätts får WMO tillgång till rådata om exakt var mätningen gjordes, vilken utrustning som användes, hur den var kalibrerad och vilka regionala väderförhållanden som rådde vid mättillfället. En kommission gör en första bedömning och sedan kopplas en internationell expertpanel in, som tillsammans med WMO:s rapportör bekräftar eller avvisar en rekordnotering.
– Det går dock ganska långt mellan gångerna, konstaterar Hellström.
SMHI avgör
I Sverige är det SMHI som ansvarar för bedömningen av vad som är rekord eller inte. Datan granskas rutinmässigt och mätstationerna ses regelbundet över av tekniker och meteorologer för att ge korrekta resultat.
Men enligt Hellström är det inte troligt att något nytt globalt eller regionalt rekord kommer att sättas i Sverige – vare sig när det gäller kyla eller värme.
– Det är osannolikt. Och om vi slår ett rekord för Sverige så lägger sig inte WMO i.
