Från torsdag till måndag väntas dygnets högsta temperatur nå minst 26 grader i bland annat östra Götaland, stora delar av Svealand och södra Gävleborgs län.

SMHI har därför meddelat om höga temperaturer, ett meddelande som vänder sig främst till vård och omsorg samt riskgrupper som är särskilt känsliga för den ökade påfrestning som värmen kan innebära.

Men perioder av värme kan också vara farlig för andra grupper.

– Generellt har vi i Sverige en dålig uppfattning om hur farlig värmen kan vara. Den kan vara farligt för alla, inte bara för riskgrupper, säger Elin Andersson, utredare inom miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.

Äldre, kroniskt sjuka och funktionsnedsatta personer är förstås extra utsatta. Men även friska, yngre kan bli sjuka av värmen, liksom gravida, små barn och elitmotionärer.

Värmekänslig av medicin

– Det gäller även personer som tar vissa mediciner, de kan bli mer värmekänsliga, säger Elin Andersson.

De mediciner som kan påverka kroppens vätske- och värmereglering är antidepressiva läkemedel, vätskedrivande läkemedel, betablockerare och neuroleptika, det vill säga vanliga mediciner som tas av hundratusentals svenskar.

– Tar man den typen av läkemedel är det bra att ta kontakt med sin läkare när det blir en värmebölja. Ibland kan man behöva ändra dosen tillfälligt, säger Elin Andersson.

När det gäller små barn under fem år har de inte hunnit utveckla sin förmåga att svettas ordentligt.

– De behöver hjälp med att hålla sig svala och fylla på med vätska kontinuerligt. Ett annat tips är att servera extra vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt, säger Elin Andersson.

Forskning har visat att värmen även kan öka risken för gravida att föda i förtid.

– Det kan medföra risker för både mamma och barn.

Kan dricka för mycket

Den farligaste följden av långvarig värme är att man kan bli uttorkad. Uttorkning drabbar ofta äldre och personer som anstränger sig fysiskt. Men det kan också vara tvärtom: Att man dricker så mycket vatten att saltbalansen i kroppen rubbas. Tillståndet, hyponatremi, ökar under sommaren och är vanligt hos bland annat elitmotionärer och personer som deltar i motionslopp. Om saltnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper och i värsta fall koma.

– Vårt generella råd är att man ska dricka mer än vanligt när det är varmt. Men vad som är lagom beror på vem man är. Till exempel ska personer med vissa typer av njursjukdomar inte dricka hur mycket som helst. Det måste man kolla med sin läkare.

Elin Andersson berättar att värmeslag är ovanligt i Sverige. Desto vanligare är så kallad värmeutmattning.

– Man kan känna sig trött, yr, orkeslös, illamående och få en förhöjd puls. En värmeutmattning kan bli allvarlig och övergå i ett värmeslag. Pulsen blir ännu högre då samtidigt som kroppens värmereglering slutar att fungera. Kroppstemperaturen kan gå upp.

Andra symtom är att svettningen kan upphöra helt och att man tappar medvetandet.

– Misstänker man värmeslag ska man alltid ringa 112, säger hon.

Rättad: I en tidigare artikel förekom fel benämning på SMHI:s meddelande om höga temperaturer samt fel benämning gällande tillståndet hyponatremi.