2020 var 0,6 grader varmare än standardreferensperioden 1981-2010, och ungefär 1,25 grader över den temperatur som rådde under förindustriell tid mellan åren 1850 och 1900.

Forskaren Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet är inte förvånad:

– Vi vet ju att det pågår en uppvärmning. Men det är extremt oroande och väldigt problematiskt, säger hon och pekar på en rad risker som värmen medför:

– Problem med matförsörjning globalt sett, torka, översvämningar och förändrade rörelsemönster hos insekter som kan leda till en ökad skadedjursproblematik. Det här sätter igång så mycket i vår biosfär.

Krävs omställningar

För att bromsa de stigande temperaturerna krävs omställningar i energisystem, matsystem, infrastruktur och resor, anser Line Gordon:

– Mycket går redan i rätt riktning, men det behöver snabbas på.

Största avvikelserna i genomsnittstemperaturer konstaterades över Arktis och i norra Sibirien, där det i genomsnitt var sex grader varmare.

Samtidigt fortsätter koldioxidkoncentrationerna att stiga, även om tillväxttakten under pandemiåret 2020 var något lägre än tidigare år.

Oväntat

Att just 2020 skulle bli ett rekordår var oväntat, enligt SMHI:s klimatolog Sverker Hellström. Han pekar på 2016 års kraftiga El Niño och jämför den med fjolårets svaga La Niña. Dessutom har solfläckscykeln precis vänt från ett bottenläge, säger han:

– Trots att de här effekterna inte uppnådde nivåer som innebär en direkt påverkan så fick vi en väldigt hög global medeltemperatur.