Under pandemin har bristerna inom äldrevården blivit tydliga och det finns stora behov av förbättringar, enligt Socialstyrelsen, som presenterar nya öppna jämförelser.

En brist som lyfts fram är att äldre som har hemtjänst i dag möter fler olika hemtjänstanställda än tidigare. I fjol fick äldre med hemtjänst hjälp av i snitt 16 olika personer under en tvåveckorsperiod. För tio år sedan låg siffran på 13.

– Bristen på personalkontinuitet kan påverka tryggheten på ett negativt sätt. Den innebär också att personerna som ger hemtjänst inte har samma kunskap om den enskildes behov, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Detta kan göra det svårare för hemtjänstpersonalen att se försämringar i de äldres hälsa, men också att anpassa hjälpen utifrån deras rutiner, anser Wigzell.

– Det ligger ju i lagstiftningen att stödet ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål, och det blir svårt med en bristande personalkontinuitet. Det förknippas med en brist på trygghet när man har för många personer som kommer till ens hem.

Stora skillnader

Siffran varierar dock kraftigt mellan olika delar av landet, från sju i vissa kommuner till 24 i andra. Skillnaden kan bland annat hänga ihop med hur kommunerna arbetar med schemaläggning och anställningsformer inom äldreomsorgen, enligt Olivia Wigzell.

Hon lyfter fram att det är viktigt att arbetsgivare inom äldreomsorgen kan behålla personal över tid, så att man inte behöver ta in för många vikarier. Tryggheten för vårdtagaren bör också vägas in mer vid schemaläggning, anser hon.

Samtidigt går personalkontinuiteten hand i hand med synen på hemtjänst i dag – som också kan behöva förändras.

– Det som kallas för minutstyrning, där man i minuter anger vad den enskilde ska ha för stöd, är någonting som har slagit igenom i många kommuner, men vi behöver gå från minutstyrning till ett mer individanpassat stöd, säger Wigzell.

Läkemedel förskrivs

Det finns också stora skillnader i hur många som får läkemedel som Socialstyrelsen har listat som olämpliga för äldre, då de medför betydande risk för biverkningar. Bland äldre över 75 med hemtjänst varierar andelen mellan 1,8 procent och 16,7 procent i olika kommuner. På äldreboenden ligger siffran mellan 0 och 20,6 procent.

Nationellt sett har dock utvecklingen gått i positiv riktning de senaste åren. Samtidigt tyder variationerna på att mer kan göras, enligt Socialstyrelsen, som här skulle vilja se ett fortsatt arbete för att minska förskrivning av läkemedel som bör undvikas.

– Det är inte meningen att man ska underbehandla medicinska behov, utan det handlar om att titta på vad det finns för annan behandling än läkemedelsbehandling. En hel del av de här läkemedlen förskrivs för att vara lugnande och sömngivande och där finns det ju mycket annat att prova, säger Olivia Wigzell.

Färre får äldreomsorg

Under pandemins senaste två år har antalet personer som har hemtjänst eller en plats på äldreboende minskat. Sammanlagt handlar det om drygt 10 000 färre personer, omkring 6 500 inom hemtjänst och cirka 4 000 på äldreboenden mellan december 2019 och december 2021.

Detta kan delvis bero på att smittspridningen kan ha hindrat inflyttning till vissa boenden, men sannolikt handlar det framför allt om en rädsla för att smittas, enligt Socialstyrelsen.

– Vi vet att det har varit en diskussion hos många, om man har haft insatser från hemtjänsten, att det har upplevts som otryggt att det kommer många hem till en när vi har haft så mycket smitta i samhället, säger Olivia Wigzell.

Hon framhåller att det är fortsatt viktigt för äldreomsorgen att arbeta med riskreducerande åtgärder för att förhindra smittspridning. Dessutom behövs fler platser på särskilda boenden för att stävja platsbristen.

– Vi bedömer att det finns en omsorgsskuld. Under pandemin har anhöriga fått ta en stor börda och man har avstått från att söka och tackat nej till insatser, vilket betyder att man kanske har ett ännu större behov nu när man ansöker om stöd.