Behovet av blod är som störst i storstadsregionerna, där framför allt de stora blodgrupperna A och 0 har ett lager som sinar fort.

– I storstäderna finns det mer specialistvård, det är större sjukhus där det kommer patienter från fler delar av landet. Då går det också åt mer blod, säger Ingrid Engström, kommunikatör på organisationen Ge blod.

Ökad smittspridning

Att blodlagren minskar under sommaren när många svenskar reser bort är inget ovanligt. Men den ökade smittspridningen av coronaviruset har ställt till det ytterligare de senaste veckorna.

– Speciellt i Stockholm har vi ganska hög frekvens av covid just nu. Är man sjuk och har influensaliknande symtom ska man inte komma och ge blod heller, säger Ingrid Engström.

– Den här perioden är ofta väldigt känslig. Sjukvården bedriver vård och blod är en färskvara, vi kan inte tappa upp och spara det hur länge som helst.

En blodpåse i minuten

Blod som donerats håller i omkring sex veckor. För att möta behovet i Sverige där det nyttjas en blodpåse i minuten året om är det därför livsavgörande att hålla igång givarflödet – inte minst när vårdköer ska kapas, menar Ingrid Engström.

– För att vi ska bedriva en bra sjukvård så krävs det blod – för operationer, förlossningar, kroniska sjukdomar, cancerbehandlingar eller äldre som behöver mer röda blodkroppar.

– Många glömmer blodgivningen i solstolen, då är det bra att man påminns om behovet.