Kry, Min doktor, Doktor 24 med flera – vi känner dem till namnet. Knappa bara lite i appen så slipper du allt bök ett fysiskt besök på vårdcentralen innebär.

De senaste åren har den här typen av vårdbesök fördubblats och under pandemiåret 2020 sökte vi vård med hjälp av en skärm 2,3 miljoner gånger, visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det är främst yngre högutbildade personer i storstadsregioner, utan någon kronisk sjukdom, som använder digitala vårdtjänster.

Bättre tillgång

– Vi tänker ofta att den här typen av besök framför allt skulle nyttjas i glesbygd, eftersom det där är längre till fysiska besök. Men de görs framför allt i storstäder där man egentligen har en bättre tillgänglighet till sin vårdcentral, i alla fall geografiskt. Det är lite paradoxalt, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

2020 betalade regionerna cirka en miljard kronor för de digitala besöken, och preliminära siffror pekar på ungefär samma kostnad för 2021. Myndighetens genomlysning visar också att minst 25 procent av de digitala vårdbesöken inte skulle ha ägt rum om det bara hade funnits tillgång till fysiska besök.

Årligen läggs alltså motsvarade 250 miljoner kronor på vård som inte hade blivit av om patienten i stället för att ta upp mobilen behövt ta sig iväg till en vårdcentral.

Inte mätt innehåll

Men myndigheten har inte mätt de digitala besökens innehåll och hur de bidrar till patienternas hälsa, och det går därför inte enkelt att dra slutsatsen att besöken gjorts i onödan.

– Vi vet hur många besök som görs, men vi vet inte hur effektiva de är så vi kan inte riktigt uttala oss om kvaliteten i vårdbesöken. Det betyder inte att de här besöken inte tillför någon nytta, säger Jean-Luc af Geijerstam.