När en människas hjärta stannar är varje minut livsviktig. I dag överlever bara en av tio som får hjärtstopp utanför ett sjukhus. Men så många som sju av tio skulle kunna överleva om hjälpen bara kom fram snabbare, enligt Karolinska institutet.
Förra sommaren genomfördes ett försök att skicka ut hjärtstartare med drönare till personer som drabbades av misstänkt hjärtstopp i Kungälv och Göteborg. Projektet drevs av Karolinska institutet i samarbete med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone. Larmoperatören vid SOS samarbetade med en drönarpilot och flygledning för att snabbt skicka i väg hjälpen och drönare var i luften vid 12 av 53 larm.
I elva fall kom drönaren fram – och i sju av dem var den framme snabbare än ambulansen. I median sparades 1 minut och 52 sekunder med drönarna, som i genomsnitt flög 3,2 kilometer.
Landar nära
Ingen av de hjärtstartare som flögs ut med drönare kom dock till användning. Men försöket visar att tekniken har potential, menar forskarna.
– Det som händer när ett larm kommer till SOS Alarm är att drönaren startas upp av en pilot som sitter jour. Sedan skickas den till de koordinater den fått av SOS Alarm och när den är framme på rätt plats så firar den ner hjärtstartaren med en lina, säger Sofia Schierbeck, doktorand vid Karolinska institutet och studiens författare.
Drönaren landar inom en radie av runt nio meter från hjärtstoppsplatsen. Därefter är det meningen att larmcentralens operatörer instruerar personer på plats i att snabbt hämta den och använda den på personen som drabbats av hjärtstopp.
– Det är ju oftast någon eller några som är runt en person som drabbas av hjärtstopp och som ringer SOS Alarm. De får alltid instruktioner i hur man ska göra hjärt- och lungräddning på personen. Nu kommer de även få instruktioner i hur de ska använda hjärtstartaren, och den är väldigt lätt att använda, säger Sofia Schierbeck.
Användas som komplement
Utifrån studien kan man dra slutsatsen att det är möjligt att använda drönare vid misstänkta hjärtstopp för att spara tid – och därmed rädda liv.
– Vid ett hjärtstopp är chansen att överleva bara en på tio, och den blir tio procent lägre för varje minut så att få behandling snabbt är avgörande, säger Schierbeck.
Drönaren ska användas som ett komplement i väntan på ambulans och alltså inte ersätta sjukvårdspersonal.
Under 2021 pågår nu en uppföljande studie där forskarteamet ska fokusera på att få ner tiden som det tar för drönarna att komma fram. Sofia Schierbeck och hennes team kommer att göra på samma sätt som med den förra studien och låta drönare skickas i väg samtidigt som ambulanser.
– Därefter får man analysera all data och det är mycket logistik med hur man ska koordinera allt. Inom tre till fem år hoppas vi kunna ha dem i bruk. Vi har redan fått intresse från flera håll utanför Sverige, säger hon.
Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.